Ekobrottsmyndigheten varnar för välfärdsbrott i klass med gängkriminalitet

Bilder

×

dn.se

Jonas Svanfeldt, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten. dn.se

Sara Persson är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten dn.se

Apoteksbolag misstänks ha använts som brottsverktyg för att lura regioner på mångmiljonbelopp. Foto: Ali Lorestani Foto: Ali Lorestani

‹ ›

Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Jonas Svanfeldt säger att välfärdsbrott kan vara ”extremt lukrativt” och beskriver det som ett problem i nivå med gängkriminaliteten, enligt Dagens Nyheter. I ett exempel som nämns misstänks en vårdcentral ha lurat till sig nära 100 miljoner kronor. I en uppmärksammad apotekshärva misstänks ett bolag dessutom ha fakturerat minst tio regioner för botoxläkemedel på felaktiga grunder.

Det som gör brotten attraktiva är inte att de är särskilt sofistikerade, utan att de passar ett system som är byggt för att betala ut snabbt och kontrollera i efterhand. Regioner och myndigheter hanterar stora volymer ersättningar och fakturor, ofta med standardiserade rutiner och begränsad möjlighet att kontrollera varje enskilt ärende i realtid. När en aktör väl har hittat ett upplägg som passerar den första granskningen kan det skalas upp: samma rutin kan upprepas över många patienter, många recept eller många fakturor.

DN återger hur Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande specialist Sara Persson pekar på att luckor uppstår när nya marknader och nya användningsområden växer fram snabbare än regelverket. Botox mot svettningar kan också användas kosmetiskt, och hormonpreparat kan ha efterfrågan långt utanför medicinska indikationer. Då blir gränsdragningen svår i praktiken: vad är vård och vad är konsumtion, och vem bär kostnaden när ersättningssystemen är konstruerade för att inte stoppa flödet.

Samtidigt är upptäcktsrisken ojämnt fördelad. Svanfeldt lyfter Region Stockholm som ett undantag: regionen har sedan några år en särskild arbetsgrupp som enbart arbetar med att upptäcka och stoppa välfärdsbrott, något han menar är ovanligt. I apoteksärendet var det regionens tidiga upptäckt och larm som enligt honom gjorde det möjligt att stoppa brottet i ett tidigt skede och snabbt få igång myndighetssamverkan.

Hur stora belopp som försvinner totalt är oklart. DN hänvisar till att bedrägerier mot EU och välfärdssystemen bedöms utgöra en stor del av den kriminella ekonomin, som i en ESO-rapport uppskattas generera omkring 39 miljarder kronor per år. Siffran understryker att den centrala flaskhalsen inte nödvändigtvis är brist på regler, utan brist på fungerande kontroll i samma takt som utbetalningarna.

I apoteksfallet blev det en region som såg mönstret och slog larm. För de flesta systemfel finns ingen sådan obligatorisk stoppknapp.