Bilist i Järfälla nekas ersättning efter jättelikt potthål på Viksjöleden
Kommunens försäkringsbolag friar eftersom varningsskyltar och lagning dokumenteras samma dag, vägens säkerhet blir privat kostnad när pappersspår väger tyngre än utfallet
Bilder
En bilist i Järfälla körde i januari ner i ett stort potthål på Viksjöleden och tvingades bärga bilen. När bilisten begärde ersättning sade kommunens försäkringsbolag nej. Motiveringen var att kommunen som väghållare hade uppfyllt sin skyldighet genom att laga hålet och sätta upp varningsskyltar när man väl fått kännedom om skadan, rapporterar Mitt i.
Beslutet visar hur ansvaret för vägunderhåll i praktiken är konstruerat i Sverige: inte utifrån om vägen faktiskt var säker, utan utifrån om myndigheten kan visa i efterhand att den agerat ”inom skälig tid” efter att ha fått veta att något var fel. I försäkringsbolagets resonemang räcker det alltså inte att ett potthål funnits och orsakat en dyr skada. Den avgörande frågan blir om kommunen varit försumlig, och försumlighet bedöms typiskt genom tidslinjer, arbetsordrar och skyltning snarare än genom utfallet.
Detta flyttar bevisbördan till den enskilde föraren. För att få rätt måste man visa mer än att skada uppstått; man måste också kunna visa att väghållaren kände till — eller borde ha känt till — faran och ändå underlät att agera. I det aktuella fallet ska kommunen ha blivit informerad tidigare samma dag och därefter både lagat och varnat, enligt Mitt i. Även när lagningen och skyltarna senare förstördes och felet återkom, tolkades kommunens återkommande insatser som bevis på aktsamhet.
Samtidigt är ansvaret uppdelat på flera led. Väghållaren sköter tillsynsrutiner och prioriteringar, entreprenörer utför lagningar och försäkringsbolag prövar ersättningskrav i efterhand. Varje led har starka skäl att hålla dokumentationen vattentät och utbetalningarna få: kommunen vill begränsa budgetrisk, försäkringsbolaget ställer höga beviskrav och bilisten — som sällan kan bevisa hur länge ett hål funnits — får bära den återstående risken.
För bilister blir den praktiska lärdomen att de viktigaste omständigheterna ofta inte är hålets storlek eller verkstadsräkningen, utan spåren på papper: fotografier, tidpunkter, vittnesuppgifter och om det finns tidigare anmälningar. Utan detta blir vägskador en privat kostnad som uppstår på en offentlig tillgång.
Potthålet ska ha varit vattenfyllt när bilisten körde in i rondellen vid Barkarbystaden, och bilen fick bärgas. Ersättningskravet slutade ändå med ett avslagsbrev.