Downing Street släpper Mandelsonhandlingar om USA-ambassadörsposten
Tvåsidig bakgrundskontroll varnar för anseenderisk efter kopplingar till Jeffrey Epstein och publiceringen styrs i etapper med polisens ramar, regeringen redovisar urvalet medan polisen utreder om kandidaten ens borde ha valts
Bilder
MPs earlier ordered the government to release thousands of documents relating to Peter Mandelson’s appointment as ambassador to the US. Photograph: Kin Cheung/AP
theguardian.com
Downing Street väntas nu offentliggöra hundratals handlingar om hur Peter Mandelson utsågs till Storbritanniens ambassadör i USA, sedan parlamentsledamöter krävt insyn i hur den tidigare Labourministern granskades. Den första omgången, som enligt The Guardian väntas på onsdag, innehåller en kort rapport från regeringskansliet om bakgrundskontroll. Där varnas för ”ryktesrisk” kopplad till Mandelsons relation med den avlidne finansmannen Jeffrey Epstein.
Offentliggörandet kommer efter hårt parlamentariskt tryck kring en utnämning som blivit politiskt giftig. Mandelson, 72, lämnade i februari både Labour och överhuset efter att Epstein-relaterade handlingar släppts i USA. Enligt The Guardian avskedades han från Washington-uppdraget redan i september i fjol. Mandelson har förnekat att han gjort något fel.
Handlingarna publiceras enligt ett upplägg som tagits fram tillsammans med Londonpolisen för att inte skada en pågående utredning. The Guardian uppger att Mandelson greps förra månaden misstänkt för tjänstefel, efter anklagelser om att han läckt hemligstämplad information till Epstein när han var näringsminister under Gordon Brown. Han har senare befriats från sina borgensvillkor men är fortsatt föremål för utredning.
Själva maskineriet kring offentliggörandet är minst lika talande som innehållet. En stegvis publicering – ”hundratals” nu och ”tiotusentals” senare – ger regeringen kontroll över tempo och inramning: tillräckligt för att dämpa parlamentets krav och fylla rubriker, men filtrerat genom process, sekretess och polisens begränsningar. Den första bunten väntas dessutom innehålla sådant som redan är känt, däribland tidningsuppgifter om Mandelsons band till Epstein. Det minskar den omedelbara bevischocken, samtidigt som man formellt kan säga att man varit transparent.
Själva noteringen om bakgrundskontroll, som beskrivs som två sidor, säger också något om hur utnämningar numera hanteras: mindre som en fråga om huruvida kandidaten kan sköta uppdraget, mer som en fråga om huruvida den politiska kostnaden går att begränsa. The Guardian skriver att tjänstemän varnade premiärminister Keir Starmer för att en fortsättning i december 2024 innebar allvarlig ryktesrisk. Starmers reaktion – att be sin dåvarande stabschef Morgan McSweeney, som beskrivs som vän till Mandelson, att begära en förklaring – kan komma att granskas som otillräcklig.
Diplomatiska topposter är bland de få högstatusroller en regering kan dela ut utan att gå till val. Att striden nu gäller pappersspår och granskning visar varför bakgrundskontroller blivit en maktfråga i sig. När en utnämning först försvaras som rutin och därefter behandlas som en säkerhetskänslig offentliggörandeövning får allmänheten lära sig mindre om utrikespolitik och mer om hur staten försöker försäkra sig mot förlägenhet.
Enligt The Guardian väntas Darren Jones, finansdepartementets chefssekreterare, kommentera offentliggörandet efter premiärministerns frågestund i parlamentet på onsdag.
Regeringen ska alltså publicera handlingar om hur man valde en USA-ambassadör samtidigt som polisen utreder om den ambassadörskandidaten över huvud taget borde ha valts.