Riksbanken kräver alternativ till Swish och kortnätens dominans, 90 procent av butiksköpen går med kort via Visa och Mastercard och betalningar blir beroende av få jurisdiktioner, bankerna har optimerat bort redundans och får ett år på sig innan lagstiftning hotar

Bilder

Riksbankschefen Erik Thedéen.Foto: Pontus Lundahl (TT) Pontus Lundahl (TT)

Riksbanken vill att bankerna börjar erbjuda fler tjänster för omedelbara betalningar. Arkivbild. unt.se

Foto: Caisa Rasmussen/TT Caisa Rasmussen/TT

nyheter24.se

Oljepriset ökar kraftigt. nyheter24.se

Iran, Krsitersson nyheter24.se

Riksbanken varnar för att Sveriges betalningssystem har blivit alltför koncentrerat och pressar storbankerna att bygga alternativa lösningar. Bakgrunden är att vardagsbetalningarna i praktiken vilar på ett fåtal tekniska och juridiska ben, vilket gör landet sårbart vid driftstörningar, angrepp eller politiska konflikter.

Enligt Dagens Industri och TT sker omkring 90 procent av betalningarna i butik med kort, och merparten av dessa transaktioner går via de amerikanska kortnäten Visa och Mastercard. I sin senaste betalningsrapport pekar Riksbanken på att beroendet av ett litet antal tjänster och rättsområden skapar en svag punkt för allt från daglig handel till krisberedskap. Budskapet är inte att Swish ”misslyckats”, utan att systemet blivit en ensam felpunkt.

Trycket gäller ett tydligt glapp: omedelbara betalningar som fungerar mellan banker för både privatpersoner och företag. Swish, som ägs av storbankerna, dominerar snabba överföringar mellan privatpersoner. Men om omedelbara överföringar mellan banker förblir bundna till ett enda system kan ett tekniskt avbrott, ett dataintrång eller en geopolitisk störning snabbt bli ett rikstäckande likviditetsproblem i detaljledet. Hushåll kan inte reglera små skulder, handlare kan inte ta emot snabba betalningar och företag får fördröjningar i flöden som liknar löneutbetalningar och leverantörsbetalningar.

Riksbanken försöker också ändra vem som bär kostnaden för reservkapacitet. Bankerna har i åratal optimerat för effektivitet: centraliserade betalningsspår, utlagda kortnät och ett litet antal gränssnitt. Kunder belönar bekvämlighet och låga synliga avgifter, inte motståndskraft. Men notan för kontinuitet hamnar någon annanstans: i krisplanering, i offentliga beredskapsinsatser och i den privata tidsförlusten när ett betalningssätt ligger nere. Riksbankens varning är i praktiken en uppmaning till bankerna att ta hem en större del av den kostnaden genom att bygga parallella alternativ.

Om bankerna inte levererar signalerar centralbanken att svaret kan bli reglering. Nyheter24 uppger att Riksbankens ledning menar att om bankerna inte har åstadkommit detta inom ett år bör lagstiftning införas. Det hotet är viktigt, eftersom det omdefinierar betalningsinfrastrukturen till något som mer liknar samhällsnyttigheter: inte bara en konkurrensfaktor, utan ett system som måste fungera under påfrestning.

Kärnfaktum kvarstår: Sveriges vardagsbetalningar är starkt beroende av två amerikanska kortnät – och en inhemsk app för omedelbara betalningar som de flesta användare betraktar som självklar. Riksbanken begär ”mer än Swish” innan den ber riksdagen om en lag.