Region Skåne borde ha stoppat journalsystemet Millennium redan i upphandlingen

Bilder

×

Journalsystemet Millennium fick grönt ljus i Region Skånes upphandling. Bild: TT, Jenny Rydqvist, Johannes Sundblad TT, Jenny Rydqvist, Johannes Sundblad

Henrik Fritzon (S), regionstyrelsens ordförande när beslutet om Millennium fattas. (Arkivfoto 2017)Bild: Hussein El-alawi Hussein El-alawi

2024 testades det nya journalsystemet i Ystad. Bild: Hussein El-alawi Hussein El-alawi

Ett journalsystem måste vara säkert, annars kan diagnoser bli fel och prover kan förväxlas.Bild: Jessica Gow/TT Jessica Gow/TT

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.Bild: Banfa Jawla/SVD/TT Banfa Jawla/SVD/TT

Region Skåne har flera gånger skjutit upp införandet av journalsystemet. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT Johan Nilsson/TT

‹ ›

Den 19 september 2017 stod Region Skånes ledning på en presskonferens och sålde in ett nytt journalsystem som ett språng framåt för patientsäkerhet och effektivitet. Åtta år senare har systemet – Millennium, lokalt marknadsfört som Skånes digitala vårdsystem – kostat mer än 2,2 miljarder kronor, försenats gång på gång och är fortfarande inte fullt infört. En gemensam granskning av Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad och facktidningen Sjukhusläkaren uppger nu att Millennium borde ha diskvalificerats redan i upphandlingen, eftersom det inte uppfyllde obligatoriska krav för patientsäkerhet.

Granskningen beskriver en upphandling som på pappret såg ut som en hård kontrollstation men i praktiken fungerade som en gummistämpel. Region Skånes kravlista innehöll så kallade ska-krav som anbudsgivare måste uppfylla för att över huvud taget få bli utvärderade. Ett av dessa ska-krav var, enligt granskningen, att systemet måste följa Europeiska unionens regler för medicintekniska produkter och vara korrekt CE-märkt när anbudet lämnades in – en förutsättning för att lagligen få släppa vissa produkter på unionsmarknaden. Trots detta ska regionens upphandlingsteam ha markerat kravet som uppfyllt och låtit Millennium gå vidare som om det vore förenligt med reglerna.

Samtidigt uppger granskningen att den främsta konkurrenten slogs ut på grund av ett formfel – att ett dokument inte hade undertecknats, trots att just detta inte var ett obligatoriskt ska-krav. Resultatet blev att beslutsfattarna fick det presenterat som om det bara fanns ett realistiskt alternativ kvar. Den inramningen är central i offentlig upphandling: när tjänstemän kan säga ”vi hade inget val” flyttas ansvaret från ett aktivt beslut till en påstådd nödvändighet. Den politiska nivån får en försvarbar berättelse, medan verksamheten ärver ett system som redan är kontrakterat, budgeterat och inbyggt i planer som blir dyra att backa ur.

Incitamenten är välbekanta i stora it-upphandlingar där misslyckandet kommer långsamt, sprids ut över många händer och är kostsamt att erkänna. Den upphandlingsspecialist som ledde processen ska senare ha tagit anställning hos leverantören som vann kontraktet, med nästan dubbla lönen. Även utan påståenden om brottslighet illustrerar en sådan karriärväg varför ”oberoende granskning” och ”intern kontroll” ofta reduceras till handlingar som produceras av människor vars nästa arbetsgivare kan sitta på andra sidan bordet.

Patientsäkerheten är inte en abstraktion. Ett journalsystem som fungerar dåligt eller är fel specificerat kan leda till sammanblandade provsvar, missade allergier eller felaktiga diagnoser – misstag som senare är svåra att spåra tillbaka till en ruta som bockades av i en upphandling flera år tidigare. När vårdpersonal väl märker konsekvenserna går beslutsleden genom styrgrupper, projektkontor och avtalsbundna åtaganden som gör ett stopp politiskt och ekonomiskt smärtsamt.

År 2017 lovade Region Skåne att man köpte ”det bästa” systemet i Europa. År 2026 visar den offentliga dokumentationen ett system som ännu inte är fullt infört – och ett obligatoriskt säkerhetskrav som, enligt granskningen, behandlades som en formalitet snarare än ett stopptecken.