Media

EU-kommissionen hotar dra in bidrag till Venedigbiennalen

Bryssel varnar för att rysk medverkan 2026 bryter mot kontraktets etiska krav och europeiska värden, kulturneutralitet blir efterlevnad när 2 miljoner euro styr kurateringen

Bilder

The Russia pavilion at the 2022 Venice Biennale. The European Commission has threatened to withdraw funding if the country is involved this year. Photograph: David Levene/The Guardian The Russia pavilion at the 2022 Venice Biennale. The European Commission has threatened to withdraw funding if the country is involved this year. Photograph: David Levene/The Guardian theguardian.com

Europeiska kommissionen har varnat Venedigbiennalen för att den riskerar att förlora finansiering från Europeiska unionen om den går vidare med planer på att låta Ryssland delta i konstutställningen 2026. Enligt The Guardian pekar kommissionen på ett bidrag om två miljoner euro kopplat till filmprojekt och uppger att ett brott mot avtalets etiska krav kan leda till att stödet fryses eller dras in.

Tvisten handlar inte om huruvida biennalen rent praktiskt kan hysa en rysk paviljong, utan om vem som betalar vad och på vilka villkor. Bryssel beskriver deltagandet som oförenligt med ”europeiska värden” och ”etiska krav” och använder den hävstång man faktiskt kontrollerar: bidragsavtal. Kommissionens talesman Thomas Régnier sade att beslutet att inkludera Ryssland inte låg i linje med dessa krav, samtidigt som han betonade att jurister inom Europeiska unionen ska avgöra om avtalet verkligen har brutits.

Biennalens ledning framställer initiativet som kulturell neutralitet. Dess ordförande Pietrangelo Buttafuoco, utsedd 2024 av Giorgia Melonis regering, sade till La Repubblica att han bjudit in personer ”från alla konfliktområden” och hävdade att ”där det finns konst finns dialog”. Men finansieringsmodellen gör neutralitet svår att prissätta. När en festivalbudget vilar på offentliga bidrag blir urvalet i praktiken en fråga om efterlevnad, och den säkraste utställningsplanen blir den som minst riskerar att utlösa en avtalsstrid.

Trycket kommer också genom samordnade politiska markeringar. The Guardian uppger att utrikes- och kulturministrar från 22 länder uppmanade biennalen att backa, med hänvisning till ryska angrepp på ukrainskt kulturliv och uppgifter om bland annat 342 dödade konstnärer samt skador eller förstörelse av tusentals kulturella platser och anläggningar. Europeiska kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen och kulturkommissionären Glenn Micallef fördömde offentligt biennalens plan och pekade ut bidraget som en möjlig påtryckningsåtgärd.

Italiens regering är samtidigt kluven mellan formell linje och institutionellt oberoende. Meloni har varit en stark anhängare av Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, och hennes regering motsätter sig biennalens beslut, trots hennes tidigare politiska sympatier för Ryssland. Biennalen är dock en stiftelse med egen styrelse och får nu erfara i realtid att europeiska kulturpengar kan komma med utrikespolitiska förbehåll.

Konstutställningen Venedigbiennalen 2026 pågår 9 maj–22 november. Kommissionens brev sätter en prislapp på inbjudan: två miljoner euro, i väntan på juristers tolkning av avtalet.