Nasa ger klartecken för bemannad månfärd med Artemis II

Amerikanska rymdstyrelsen NASA har gett klartecken för ett nytt uppskjutningsförsök med Artemis II tidigast den 1 april, efter ännu en omgång reparationer på bärraketen Space Launch System. Den 98 meter höga raketen ska enligt NBC News rullas tillbaka till uppskjutningsplatsen nästa vecka vid Kennedy Space Center, med fyra astronauter ombord på en tio dagar lång förbiflygning av månen. Det blir den första bemannade färden i riktning mot månen på mer än 50 år.

Den senaste förseningen berodde inte på något dramatiskt haveri, utan på en rad småproblem som slår sönder tidplaner först när systemet väl är hopmonterat och fylls med drivmedel. NASA:s så kallade våta generalrepetition den 19 februari lyckades med att fylla raketen med mer än 700 000 amerikanska gallon kryogent drivmedel, rapporterar NBC, men ingenjörerna upptäckte senare ett stopp i heliumflödet till en del av övre steget. Den 25 februari rullades hela ekipaget tillbaka till monteringsbyggnaden, där NASA bytte en tätning som kopplades till stoppet, satte in nya batterier i både raketen och Orionfarkosten och genomförde ytterligare systemprov.

Detta följer på tidigare problem med läckage av vätgas som störde uppskjutningsmöjligheter i februari. Mönstret är viktigt eftersom Space Launch System inte är en massproducerad produkt som gradvis förbättras genom att hundratals exemplar levereras, utan ett skräddarsytt system där varje uppskjutningskampanj blir en högriskövning i integrering. När tidplanen glider kostar det inte bara kalenderdagar: NASA har ett snävt fönster i början av april innan man måste avbryta fram till slutet av april eller början av maj, vilket pressar beslut om väder, tillgång till skjutområdet och faktisk beredskap.

Artemis II drivs dessutom framåt under en föränderlig programkarta. NBC noterar att NASA:s nye chef, Jared Isaacman, nyligen aviserade en omstöpning som ska minska de långa pauserna mellan uppdragen, bland annat genom att lägga till en extra övningsflygning i omloppsbana kring jorden nästa år och sikta på en eller två månlandningar 2028. Det ökar trycket på leverantörer att skynda på arbetet med månlandare och komplicerade moment med påfyllning av drivmedel i omloppsbana kring jorden – uppgifter som ännu inte är tekniskt lösta, vilket NASA:s inspektörsgeneral upprepade gånger varnat för i granskningar.

Kontrasten inom Artemis-arkitekturen blir därmed allt tydligare. NASA:s statligt drivna tunga bärraket och kapsel måste uppfylla ett process- och certifieringstungt regelverk, medan kommersiella partners förväntas iterera snabbt på landare och omloppsbaserad drivmedelspåfyllning under fasta milstolpar. Det är i gränssnitten mellan dessa världar som förseningar samlas: en sen raket tvingar fram omplanering av efterföljande uppdrag, medan en omogen landare får NASA att möblera om i numreringen av uppdragen.

På kort sikt är milstolpen enklare: NASA har bytt en tätning, bytt batterier och bokat ett datum för utrullning. Målet den 1 april hänger på om samma farkost uppför sig likadant nästa gång den fylls med underkylt drivmedel.