Asien

Bangladesh släcker ner städer och stänger universitet för att spara bränsle

Osäker sjöfart genom Hormuz efter USA:s och Israels attacker mot Iran tvingar fram ransonering, iranskt löfte om fri passage hjälper föga när försäkringsbolag drar in krigsriskskydd och rederier ställer in

Bilder

People refuel their motorbikes at a petrol pump in Dhaka on March 10. 
    
    
       |
    
    AFP People refuel their motorbikes at a petrol pump in Dhaka on March 10. | AFP scroll.in

Bangladesh har börjat släcka ned städer och stänga universitet för att spara bränsle, efter att sjötransporten av olja och gas genom Hormuzsundet blivit osäker sedan USA:s och Israels angrepp mot Iran den 28 februari. Enligt Scroll.in har regeringen förbjudit dekorationsbelysning inför kommande helgdagar och tidigarelagt ledigheten i samband med Eid al-fitr genom att stänga alla offentliga och privata universitet. Åtgärderna ska, enligt myndigheter, minska elförbrukningen och dämpa bränsleanvändningen genom mindre trafik. Dhaka uppger också att man fått en iransk överenskommelse om ”säker passage” för bangladeshiska olje- och flytande naturgasfartyg, under förutsättning att fartygen underrättar iranska myndigheter innan de går in i sundet.

Åtgärderna visar hur snabbt en maritim flaskhals kan bli till inhemsk ransonering när ett land saknar buffertar. Scroll.in skriver att Bangladesh tar nästan 90 procent av sina bränsleimporter via Hormuzsundet och har några av Asiens lägsta strategiska bränslereserver. Även om farleden inte formellt stängs kan den kommersiella infrastrukturen som gör sjöfart möjlig försvinna: artikeln noterar att försäkringsgivare i London har dragit tillbaka krigsriskförsäkring för fartyg i området, och att rederier har pausat resor till och från Sydasien. För Bangladesh betyder det färre leveranser, längre omvägar runt Godahoppsudden och högre fraktkostnader ovanpå stigande råoljepriser.

Följdverkningarna begränsas inte till transporter. Bränslebrist hotar elproduktionen, fabriksdriften och leveranstiderna i konfektionsindustrin, som är Bangladesh viktigaste exportmotor, samtidigt som högre energikostnader pressar en redan ansträngd tillgång på utländsk valuta. Professor Mustafizur Rahman vid Centre for Policy Dialogue säger till Scroll.in att omledning via Godahoppsudden ökar ledtider och kostnader och urholkar konkurrenskraften i en ekonomi där kostnader för logistik och regelefterlevnad redan är höga.

Även livsmedel och gödselmedel dras in i samma åtstramning. Bangladesh gödselmedelsfabriker använder naturgas som insatsvara; Scroll.in rapporterar att fyra av fem statliga gödselmedelsfabriker har stängts så att gas kan styras om till elproduktion. Beslutet kommer mitt under Boro-rissäsongen, när bevattningsbehovet är stort och tillgången på diesel är avgörande. Om diesel blir en bristvara samtidigt som gödselproduktionen stryps möter bönderna högre kostnader och sämre förutsägbarhet just när tidsmarginalerna är som minst.

Överenskommelsen om ”säker passage” pekar på ytterligare en gräns: diplomatiska försäkringar återställer varken försäkringsskydd eller privata aktörers riskvilja. Bangladesh kan underrätta iranska myndigheter, men kan inte tvinga försäkringsbolag att sätta ett pris på krigsrisk eller rederier att sätta in fartyg. Staten kan däremot tvinga inhemska konsumenter att använda mindre energi genom nedstängningar, förbud och omplanerade helger, eftersom det är den hävstång den faktiskt kontrollerar.

Bangladesh sparar nu bränsle genom att släcka lampor och stänga campus medan landets oljetankfartyg väntar på en korridor som i praktiken beror lika mycket på försäkringsbolagens underskrifter som på örlogsfartygens patrullering.