BBC:s världstjänst riskerar slås ut av rysk och kinesisk statsmedia

BBC:s världstjänst riskerar att trängas undan av ryska och kinesiska statliga medier när besparingar kombineras med svag ledning, enligt en ny rapport från det brittiska parlamentets utskott för offentliga räkenskaper, rapporterar The Independent. Utskottet konstaterar att världstjänsten fortfarande når i genomsnitt 313 miljoner människor i veckan på 43 språk, men att den samlade budgeten fallit med 21 procent i reala termer mellan 2021 och 2026.

Varningen handlar mindre om innehållet och mer om hur skör ”påverkan” blir när den behandlas som en valfri budgetpost. Ledamöterna pekar på att Ryssland och Kina tillsammans lägger mellan 6 och 8 miljarder pund om året på globala mediesatsningar – belopp som vida överstiger världstjänstens resurser – samtidigt som BBC skurit ned och försökt ställa om till mer digital distribution. Utskottet menar att detta sammanföll med en nedgång på 11 procent i de digitala publikmåtten sedan 2021. När budgetar krymper är det ofta de dyra, oglamorösa delarna av internationell sändningsverksamhet som ryker först: lokala redaktioner, språktjänster, säkerhet och distribution. Då blir resultatet inte en stillsam tillbakagång, utan ett tomrum som konkurrenter kan fylla genom att subventionera räckvidd.

Utskottets kritik riktas också mot interna styrproblem som gör nedskärningar mer skadliga än de behöver vara. Ledamöterna säger att BBC inte kunde redovisa ”en enda, öppen uppsättning mått på kostnadseffektivitet” som täcker television, radio och digital verksamhet, och att beslutsfattandet varit svagt underbyggt med oklara ansvarslinjer. BBC presenterade en ny modell för internationell styrning i februari 2025, men enligt rapporten hade i januari i år bara en av sex regiondirektörer en fast tillsättning. I en konkurrensutsatt informationsmiljö är ledningsvakanser inte neutrala; de innebär långsammare reaktioner, övergivna marknader och ryckiga beslut om produkter och satsningar.

Det finns dessutom ett finansieringsproblem som inte bara gäller totalsummor utan förutsägbarhet. Utskottet säger sig vara ”djupt oroat” över att BBC inte fått besked om hur mycket statliga medel som ska gå till världstjänsten kommande år. Den osäkerheten spelar roll eftersom internationell sändningsverksamhet inte kan slås av och på som en inhemsk kampanj: språklag, sändningsavtal och lokala samarbeten byggs upp under år och kan förloras snabbt.

Utskottet uppmanar regeringen och BBC att ange en tydligare inriktning inför förhandlingarna om ett nytt sändningstillstånd, där avgiftsuppgörelsen åter kommer att styra vad BBC kan göra utomlands. Utskottets ordförande, Sir Geoffrey Clifton-Brown, formulerade valet utan omsvep: när världstjänsten skär ned ”riskerar den att öppna dörren för propaganda från fientliga stater som Ryssland att fylla tomrummet”.

Rapportens siffror beskriver en verksamhet med hundratals miljoner lyssnare och en krympande budget. Resten är en tävlan där den som har störst resurser också får störst chans att bli hörd.