Sverige

Elnätsbolag inför effekttariffer i Sverige

Nätavgiften styrs av månadens tre högsta effekttoppar under vardagstimmar vintertid, tre timmar kan väga tyngre än resten av elförbrukningen

Bilder

Så fungerar de nya effekttarifferna  – hör Daniel Agrér, elnätchef på Luleå Energi. Foto: Johan Jonsson/SVT/Johan Nilsson/TT Så fungerar de nya effekttarifferna – hör Daniel Agrér, elnätchef på Luleå Energi. Foto: Johan Jonsson/SVT/Johan Nilsson/TT Johan Jonsson/SVT/Johan Nilsson/TT
”Det är väldigt komplext” – hör LTU-professorn Anna Krook-Riekkola om de nya eltarifferna ur ett konsumentperspektiv. Foto: Johan Jonsson/SVT ”Det är väldigt komplext” – hör LTU-professorn Anna Krook-Riekkola om de nya eltarifferna ur ett konsumentperspektiv. Foto: Johan Jonsson/SVT Johan Jonsson/SVT
Björn Eriksson från Luleå har svårt att förstå vitsen med de nya effektavgifterna Foto: Johan Jonsson Björn Eriksson från Luleå har svårt att förstå vitsen med de nya effektavgifterna Foto: Johan Jonsson Johan Jonsson

Elnätsbolag runt om i Sverige inför i år så kallade effekttariffer, vilket innebär att hushållens nätavgift får en ny komponent som styrs av hur höga effekttoppar man har – inte bara hur många kilowattimmar man förbrukar. I Luleå varnar det lokala elnätsbolaget Luleå Energi för att kunder som kör flera elkrävande apparater samtidigt, som laddning av elbil, uppvärmning och varmvatten, kan få högre kostnader under särskilt angivna högbelastningstimmar. Förändringen är en del av en bredare omställning där nätkapacitet prissätts annorlunda i takt med att elektrifieringen ökar.

Enligt Luleå Energis modell beräknas den nya avgiften utifrån ett genomsnitt av kundens tre högsta timvisa effekttoppar under varje månad, rapporterar SVT. Högbelastningstimmar definieras som klockan 07.00–19.00 på vardagar från november till och med mars; övrig tid räknas som låg belastning. Nätavgiften kommer därmed att bestå av en fast månadsavgift kopplad till säkringsstorlek, en rörlig avgift för levererad energi under hög- respektive lågbelastning, samt en särskild effektavgift knuten till topparna under dessa timmar.

Det uttalade syftet är att minska trycket på de lokala näten genom att jämna ut efterfrågan, så att elnätsbolagen kan skjuta upp eller undvika dyr förstärkning. I stället för att dimensionera för årets värsta timme försöker man föra tillbaka kostnaden för toppförbrukning på dem som orsakar den. För hushållen gör det el till en planeringsfråga: inte bara hur mycket man använder, utan när man använder det och om flera laster sammanfaller.

Men bördan faller ojämnt. Hus med elvärme, äldre villor med sämre isolering eller familjer som laddar elbil på kvällen kan få höga toppar med begränsat utrymme att anpassa sig. Hushåll med automatik, smarta laddare eller batterier kan däremot flytta förbrukning och potentiellt sänka avgiften – i praktiken genom att investera i styrutrustning och därmed utnyttja tariffens konstruktion. SVT noterar att professorn Anna Krook-Riekkola vid Luleå tekniska universitet beskriver modellen som komplicerad och ifrågasätter hur många konsumenter som i praktiken kommer att förstå den tillräckligt väl för att ändra beteende.

I ett annat SVT-inslag, som hänvisar till en undersökning beställd av den digitala elhandlaren Tibber, uppger åtta av tio hushåll att de förstår hur effektavgifter fungerar, men kunskapen är lägre bland yngre hushåll. Tibbers medgrundare Daniel Lindén menar att informationsnivån är för låg och att många hushåll inte begriper hur beteendet slår igenom i kostnad.

För elnätsbolagen skapar de nya tarifferna en tydligare koppling mellan toppbelastning och intäkter. För kunderna kommer den första verkliga återkopplingen på nästa räkning, där tre timmar under en månad kan väga tyngre än resten av mätarställningen.