Latinamerika

Petro anklagar Ecuador för bombningar i Colombia

Noboa nekar gränskränkning och skyller på narkoterrorister medan tullkrig på upp till 50 procent stryper handeln, bevisen hamnar hos samma militärer som offentligt anklagar varandra

Bilder

Petro accuses Ecuador of bombing Colombia, sparking a new diplomatic crisis Petro accuses Ecuador of bombing Colombia, sparking a new diplomatic crisis english.elpais.com

Colombias president Gustavo Petro hävdar att Colombia bombas från Ecuador. Han säger att det finns 27 förkolnade kroppar vid gränsen och insisterar på att attackerna inte är utförda av colombianska väpnade grupper. Ecuadors president Daniel Noboa förnekar att Ecuador gått in på colombianskt territorium. Han säger att Ecuador bombar ”narkoterroristiska strukturer” inne i Ecuador och anklagar Petros regering för att låta kriminella grupper verka fritt nära gränsen, enligt El País.

Ordkriget lägger sig ovanpå en handelskonflikt som började i januari, när Ecuador införde en tull på 30 procent på colombiansk import. Ecuador motiverade åtgärden med vad man kallade brist på ömsesidighet och otillräckliga insatser mot narkotikahandel och illegal gruvdrift längs gränsen. Colombia svarade med egna motåtgärder, och enligt El País har tullarna därefter trappats upp till så mycket som 50 procent på båda sidor. Kostnaderna syns redan hos grupper som inte har någon röst i tvisten: ecuadorianska patienter som är beroende av läkemedel importerade från Colombia hör till dem som drabbas av störningarna.

Båda ledarna försöker samtidigt ompositionera sig gentemot Washington. El País beskriver USA som en ”osynlig huvudperson” i krisen. Noboa har tillkännagett gemensamma insatser mot narkotika tillsammans med USA, medan Petro försökt reparera relationerna efter tidigare sammanstötningar med president Donald Trump. Petro säger att han bett Trump ringa Noboa för att förhindra en upptrappning och framställer USA:s uppmärksamhet som en sorts försäkring mot konflikt.

Det som ingen sida enkelt kan leverera är kontrollerbara bevis som avgör kärnfrågan. Ett flyganfall över en gräns lämnar spår: kratrars mönster, splitterfragment, flygloggar och radaruppgifter. Men tillgången till sådana underlag ligger hos statliga institutioner och militära befälsordningar som nu offentligt anklagar varandra. El País noterar dessutom att varken plats eller datum för den påstådda händelsen är tydliga i Petros redogörelse, vilket försvårar oberoende granskning.

Under tiden är drivkrafterna lättlästa. Ledare som pressas av inhemsk otrygghet kan till låg politisk kostnad flytta skulden över en gräns, medan priset för långvarig fientlighet betalas via tullkrig, störda försörjningskedjor och en gränszon där väpnade grupper och smugglare anpassar sig snabbare än departement. Om bombningarna faktiskt ägt rum blir nästa strid sannolikt frågan om vem som får dokumentera dem.

Petro tog upp anklagelsen i ett tv-sänt regeringssammanträde. Noboa svarade i en intervju och i ett inlägg på X.