Kanada lanserar statligt stödpaket för inhemska AI-bolag
Tre pelare med kapital datorkraft och offentliga kontrakt kombineras med nya lagar om integritet näthat och sexdeepfakes, staten blir samtidigt finansiär regelgivare och storkund i samma marknad
Bilder
Minister Evan Solomon says his government is here to support Canada’s AI industry.
Global News
globalnews.ca
Those attending Wendesdays event listening intently to potential regulations for AI.
Global News
globalnews.ca
Mount Royal University information design associate professor Lauren Dwyer says regulating AI in Canada is critical for protecting Canadians.
Global News
globalnews.ca
Kanadas federala regering lanserar en ny satsning för att ”stödja” inhemska företag inom artificiell intelligens. Vid ett evenemang i Calgary presenterade ministern för artificiell intelligens och digital innovation, Evan Solomon, en tredelad plan som kretsar kring kapital, datorkraft och staten som kund, enligt Global News. Solomon sade att Ottawa vill agera möjliggörare – ”lag ja” – samtidigt som regeringen förbereder ny lagstiftning om integritet och skadligt innehåll på nätet, däribland att kriminalisera sexuella djupförfalskningar utan samtycke.
Kombinationen är central, eftersom staten här placerar sig i samma marknad som finansiär, regelgivare och köpare. Solomons ”tre pelare” sammanfaller med de flaskhalsar som i praktiken avgör vilka företag som överlever: tillgång till pengar, tillgång till beräkningskapacitet och tillgång till distribution. I Kanadas fall är distributionsspaken ovanligt direkt. Som Shannon Vander Meulen, medgrundare till WaitWell, sade till Global News: ”de flesta företag skulle hellre ha ett kontrakt än ett bidrag”, och den federala staten kan skapa just sådan efterfrågan. Men när upphandling blir industripolitik förändras också vad företagen optimerar för: att vinna anbud, bocka av efterlevnadskrav och anpassa sig till departementens riskaptit kan bli lika viktigt som modellkvalitet eller att produkten faktiskt passar marknaden.
Pelaren om datorkraft pekar på var en stor del av pengarna sannolikt hamnar. Storskalig utveckling av artificiell intelligens koncentrerar kostnader till datahallar, molnkapacitet samt den specialiserade maskinvara och elinfrastruktur som krävs. Det är kapitalkrävande projekt med långa ledtider och starka drivkrafter att söka offentlig medfinansiering, särskilt i ett land med höga energi- och byggkostnader. Ett federalt ”stödpaket” riskerar därmed att bli en subventionskanal för infrastrukturägare – energibolag, fastighetsägare, mellanhänder inom molntjänster och konsulter – snarare än en direkt hävstång för den lilla grupp produktföretag som rimligen kan skala globalt.
Samtidigt skärps den regelmiljö som ligger intill tekniken. Solomon sade att han tänker lägga fram uppdateringar av integritetsregler ”för att skydda våra konsumenter, för att skydda våra barn”, medan andra ministrar arbetar med åtgärder mot skadligt innehåll på nätet. Frivilliga uppförandekoder ska ersättas av lagstadgade skyldigheter, vilket skapar en efterlevnadsmarknad som gynnar aktörer som tidigt kan anställa jurister och policypersonal. Den uttalade måltavlan kan vara skadliga användningar som djupförfalskningar, men den praktiska effekten blir att de fasta inträdeskostnaderna höjs för mindre utvecklare.
Kanadas uttalade oro är att en ”stark granne i söder” drar till sig talanger och företag – den klassiska hjärnflykten. Botemedlet som skisserades i Calgary är att göra det attraktivt att stanna genom offentliga pengar och offentliga kontrakt. Det kan hålla företag formellt hemmahörande i landet, men det kan också göra ”att vara kanadensisk” till en affärsidé: den enklaste vägen till intäkter blir att sälja till Ottawa på Ottawas villkor.
Solomon sade till publiken i Calgary att regeringen vill ”kliva åt sidan när vi behöver, och ge en knuff när vi måste”. Knuffen är, enligt upplägget, tänkt att komma från samma institution som skriver reglerna och undertecknar checkarna.