Gaspriser i Europa rusar efter iranskt anfall mot Qatars Ras Laffan-terminal

Europeiska grossistpriser på gas steg kraftigt efter att iranska angrepp skadat Qatars terminal Ras Laffan, världens största anläggning för flytande naturgas, rapporterar Evening Standard. I tidig handel i London var aprilterminer på gas upp omkring 22 procent till runt 170 pence per therm, efter att kortvarigt ha rusat ännu mer. Brentolja steg nära 6 procent till omkring 113 dollar per fat. Rörelsen slog mot europeiska aktier; FTSE 100 föll mer än 1 procent när handlare räknade om risken för ett längre krig som riktas mot energitillgångar.

Den omedelbara mekanismen är inte gåtfull: Europa köper den gas som behövs på marginalen som flytande naturgas, och den marknaden är en kedja av fysiska flaskhalsar – förvätskningslinjer, specialiserade tankfartyg, försäkringar, hamntider och återförgasningskapacitet. När robotar och drönare börjar träffa exportterminaler snarare än symboliska mål väntar marknaden inte på bekräftade långvariga avbrott; den prissätter sannolikheten att laster försenas, leds om eller blir oförsäkringsbara. Även ett kort avbrott i Ras Laffan spelar roll eftersom Qatar står i centrum för den globala balansakten i flytande naturgas: när efterfrågan i Asien stiger eller rörledningar fallerar på andra håll är det samma flexibla laster som europeiska köpare bjuder på.

Konflikten gör också finansiell riskhantering till en kostnad som vältras över på hushåll och industri. Högre terminspriser ökar kostnaden för att låsa in leveranser för energibolag och stora förbrukare, och detta slår igenom i konsumentpriser med fördröjning. I Storbritannien kom prischocken samma dag som Bank of Englands penningpolitiska kommitté skulle sammanträda, vilket enligt Standard försvårade förväntningarna om räntesänkningar. Penningpolitik kan inte skapa gasmolekyler, men den kan påverka hur snabbt högre importkostnader förs vidare till exempelvis bolåneräntor.

Prisryckighet skapar vinnare såväl som förlorare. Handlare och marknadsgaranter tjänar på större skillnader mellan köp- och säljpriser och på högre omsättning när priserna svänger; vissa producenter gynnas av högre realiserade priser; försäkringsbolag kan prissätta om krigsrisk. Notan hamnar någon annanstans: energiintensiva tillverkare får högre insatskostnader och kan dra ned produktionen, medan regeringar utsätts för tryck att subventionera räkningar eller mildra industrins förluster – vilket flyttar kostnaderna till skattebetalarna.

Standard noterar att upptrappningen sprider sig bortom Qatar. Kuwaits raffinaderi Mina Al-Ahmadi träffades av drönare och en mindre brand uppstod, uppgav det statliga oljebolaget. USA:s president Donald Trump varnade för att USA skulle ”spränga” Irans gasfält South Pars om Iran fortsatte angripa energianläggningar, samtidigt som han signalerade återhållsamhet så länge Teheran inte trappar upp.

Europeiska ledare kan kalla till krismöten, men marknaden reagerar på skadade terminaler, omdirigerade fartyg och priset på försäkring. Dagens gasnotering rörde sig innan någon ny rörledning byggts eller någon extra förvätskningslinje faktiskt fanns att tillgå.