Storbritannien ökar anslaget till BBC World Service

Storbritanniens regering höjer anslagen till BBC:s världstjänst med 33 miljoner pund under de kommande tre åren, vilket innebär att utrikesdepartementets bidrag ökar med 11 miljoner pund per år. Världstjänsten sänder på 43 språk och når i genomsnitt 313 miljoner lyssnare och tittare per vecka, enligt Evening Standard, som uppger att beskedet ska lämnas av utrikesministern Yvette Cooper.

Pengarna kommer efter att parlamentets revisionsutskott varnat för att världstjänsten riskerar att tappa sin ställning som den mest betrodda internationella nyhetsförmedlaren. Utskottet pekade på att den totala budgeten i reala termer faller med 21 procent mellan 2021 och 2026, i huvudsak på grund av minskat stöd från licensavgiften, samtidigt som statligt uppbackade konkurrenter ökar sina satsningar. Utrikesdepartementet hänvisade till uppskattningar om att Ryssland och Kina tillsammans lägger omkring 6–8 miljarder pund per år på globala mediesatsningar, en nivå som gör att ”internationella sändningar” framstår mindre som kulturutbyte och mer som en permanent förmåga.

Regeringens egen motivering är ovanligt tydlig. Utrikesdepartementet sade att höjningen sker för att ”agera i Storbritanniens intresse”, stärka säkerheten och främja brittisk ”kultur och värderingar”. Formuleringen är viktig eftersom den klargör vem som i praktiken är beställare: när ett utrikesdepartement betalar journalistik riktad till utländska publikgrupper kommer resultatet att mätas mot utrikespolitiska mål, även om ingen redaktör får order om att ändra en rubrik. Incitamentet behöver inte vara grov propaganda; det handlar om prioriteringar — vilka språk som byggs ut, vilka regioner som får redaktioner och vilka typer av berättelser som drivs när resurserna är begränsade.

Cooper beskrev ökningen som ett svar på ”tilltagande desinformation” och pekade på BBC:s persiska redaktion som ett fall där publik söker alternativ till inhemsk censur. Utrikesdepartementet noterade att BBC är förbjudet i Iran, men att ”en av fyra” personer ändå hade försökt få tillgång till den persiska tjänsten före internetnedstängningar i januari. Det är argumentet för permanenta budgetposter: när tillgång till information behandlas som en del av säkerhetspolitiken blir finansiering en form av motståndskraftssatsning, inte ett frivilligt mediebidrag.

Storbritannien är inte ensamt om denna logik. Offentligt finansierade internationella kanaler — vare sig det gäller världstjänsten, USA:s statliga utlandssändningar eller EU-stödda initiativ — motiveras allt oftare som motmedel mot fientliga berättelser snarare än som fristående journalistiska projekt. Ju mer hotet definieras som informationskrigföring, desto mer blir ”opartiskhet” en varumärkestillgång som används för att vinna uppmärksamhet på omstridda marknader.

Världstjänstens nya pengar är planerade som 11 miljoner pund per år i tre år. Regeringens meddelande beskriver det i samma andetag som opartisk journalistik och som ett verktyg för nationellt egenintresse.