JO kritiserar polis som vill kontakta misstänkt våldtäktsoffer via Snapchat
Försvinnande meddelanden gör privat plattform olämplig när beviskedja och spårbarhet krävs, bekvämlighet flyttar statens dokumentation utom statens kontroll
Bilder
JO kritiserar polis – skrev på Snapchat med misstänkt brottsoffer
gd.se
Justitieombudsmannen (JO) har kritiserat en polis som i en utredning om en påstådd våldtäkt föreslog att kontakten med en misstänkt brottsoffer skulle ske via Snapchat, rapporterar Gefle Dagblad. Eftersom Snapchat är konstruerat för att meddelanden kan försvinna var tjänsten olämplig för officiell kommunikation i ett ärende där dokumentation, spårbarhet och bevisvärde är centrala.
Kritiken träffar en gråzon som svenska myndigheter gång på gång driver in i: offentlig maktutövning via privata plattformar vars regler, loggning och lagring ligger utanför statens kontroll. Polisens kommunikation är inte kundtjänst, utan en del av beviskedjan. Sker kontakt med vittne eller målsägande i en kanal som raderar innehåll kan akten senare sakna avgörande sammanhang för beslut: vad som frågades, vad som svarades, vad som utlovades och när. Det handlar inte bara om insyn för chefer och domstolar, utan om rättssäkerhet för den enskilde som har med staten att göra.
JO:s ingripande visar hur snabbt bekvämlighet blir rutin. Meddelandetjänster minskar friktionen: inga telefonköer, inga formella brev, inga besvärliga tider att passa. Just därför sprids de lätt i organisationer som är pressade. Men den operativa vinsten kommer med förutsägbara kostnader: svag diarieföring, oklar äganderätt till handlingar och osäkerhet om vad som lagras var. Även om någon tar skärmbilder blir dokumentationen selektiv och möjlig att ifrågasätta. Om plattformen ändrar inställningar, raderar konton eller begränsar åtkomst riskerar statens ”akt” att splittras mellan olika system.
Därtill finns en informationssäkerhetsdimension. Konsumenttjänster är byggda för att driva användning, inte för att hantera känsliga personuppgifter enligt offentlig sektors krav. Metadata, kontouppgifter och säkerhetskopior i moln kan exponeras på sätt som varken polisen eller den utsatta kan granska. I sexualbrottsärenden är känsligheten uppenbar; samma logik gäller alla utredningar där kontaktuppgifter, uppgifter i förhör eller hot kan förekomma.
I detta fall var den praktiska frågan val av tjänst. Det konkreta är att en polis föreslog en meddelandetjänst med försvinnande meddelanden för kommunikation som normalt måste dokumenteras och bevaras.