FBI återupptar köp av amerikaners platsdata

FBI-chefen Kash Patel uppgav i veckan inför USA:s senats underrättelseutskott att myndigheten åter har börjat köpa kommersiellt tillgängliga platsuppgifter om amerikaner. Därmed backar FBI från den paus som utannonserades 2023. Beskedet kom efter att senator Ron Wyden frågat om FBI tänker lova att inte köpa sådana uppgifter utan domstolsbeslut; Patel gav inget sådant löfte.

Enligt Ars Technica hade FBI tidigare köpt platsdata som ”härletts från internetannonsering” inom ramen för ett försöksprojekt kopplat till nationell säkerhet, för att sedan säga att metoden upphört. Patel hävdar nu att inköpen är förenliga med USA:s grundlag och lagen om integritet i elektronisk kommunikation, och att de gett ”värdefull underrättelseinformation”. Wyden kallade det en ”skandalös kringgående manöver” runt fjärde tillägget, och varnade för att verktyg för maskininlärning gör det enklare att sålla i stora mängder känslig information.

Den juridiska spänningen är gammal, men vägen till informationen är avgörande. USA:s högsta domstol slog 2018 i det så kallade Carpenter-avgörandet fast att myndigheter behöver domstolsbeslut för historisk platsinformation från mobilmaster när den hämtas från mobiloperatörer. Domen tog däremot inte tydligt sikte på data som köps från mellanhänder som bygger rörelsemönster utifrån appar, annonsidentifierare och annan kommersiell telemetri. I den glipan uppstår en förutsägbar genväg: om en datamängd kan köpas av vem som helst med ett företagskort kan staten behandla den som en handelsvara snarare än som en husrannsakan.

Den inramningen flyttar också ansvaret. En begäran om domstolsbeslut tvingar en utredare att redovisa sannolika skäl för en domare och lämnar spår i domstolshandlingar. Att köpa samma information från en dataförmedlare gör frågan till ett upphandlingsärende, hanterat via inköpsfunktioner och leverantörsrelationer. Efterlevnad blir då en fråga om vad intern policy ”tillåter”, inte om övervakningen i sak bör få ske.

Samtidigt skapar det en stabil efterfrågesignal till en marknad som annars skulle hämmas av konsumenters motreaktioner och risken för skadeståndsprocesser. Dataförmedlare kan sälja en produkt vars slutliga användning är brottsbekämpande underrättelsearbete, men ändå stå ett steg bort från konstitutionell prövning. Mobiloperatörer och samlare av data har redan tvistat med den federala kommunikationsmyndigheten om sanktioner för försäljning av platsdata, vilket visar hur tillsynstrycket försvagas när leverantörskedjan är lång och ansvaret styckas upp.

Utfrågningen skedde samtidigt som kongressen debatterar en förlängning av FISA paragraf 702, som löper ut den 19 april 2026. Utskottets ordförande Tom Cotton försvarade praktiken genom att likna den vid att polisen genomsöker sopor som ställts vid trottoarkanten: när data är ”kommersiellt tillgänglig”, menade han, minskar integritetsintresset.

Patels svar var kort, men klargör utgångsläget i praktiken. FBI köper åter amerikaners platsdata, och huvudargumentet är att någon annan ändå kommer att sälja den.