Trump får klartecken för guldmynt med eget porträtt

Bilder

×

Semiquincentennial Gold Coin Candidate Designs nbcnews.com

U.S. President Donald Trump photo taken by official White House photographer Daniel Torok which is the basis of a proposed U.S. Mint semiquincentennial commemorative gold coin design. Jonathan Ernst / Reuters nbcnews.com

Trump appears "very strong and very tough" on the coin design, his executive assistant said. U.S. Treasury U.S. Treasury

The backside of the proposed coin design. U.S. Treasury U.S. Treasury

Trump looked "very strong" in this picture captured by White House photographer, Daniel Torok. Daniel Torok/The White House Daniel Torok/The White House

President Donald Trump took a tour of the roof of the West Wing of the White House with Architect James McCrery in August. Win McNamee/Getty Images Win McNamee/Getty Images

The legendary Laker is an avid collector of historical American gold coins. Lucy Nicholson/Lucy Nicholson/REUTERS Lucy Nicholson/Lucy Nicholson/REUTERS

‹ ›

En federal konstkommission, helt sammansatt av personer utsedda av Donald Trump, har röstat för att godkänna ett förslag om ett minnesmynt i 24 karats guld med den sittande amerikanske presidenten, inför USA:s 250-årsjubileum, rapporterar NBC News. Utformningen visar Trump i Ovala rummet, med ”1776” på ena sidan och ”2026” på den andra. Ärendet går nu vidare till finansdepartementet, som har sista ordet.

Det rör sig inte om den ordinarie omarbetningen av ett cirkulerande endollarsmynt som redan godkänts för jubileet; enligt NBC gäller det ett separat minnesmynt i guld. Den formella gången är ändå densamma: kommittéer lämnar rekommendationer och finansdepartementet fattar beslut. Konstkommissionen har nu gett sitt bifall, medan en annan instans, Medborgarnas rådgivande kommitté för myntprägling, tidigare invände. Enligt finansdepartementets kassör Brandon Beach avstod denna kommitté dessutom från att granska den senaste omgången skisser.

Tvisten handlar mindre om gravyr än om styrelseskick. Amerikansk myntutformning har traditionellt varit återhållsam med levande politiska gestalter, och de få undantag som finns har varit snäva och historiskt besvärande. The Daily Beast noterar att den enda president som avbildats på ett amerikanskt mynt under sin livstid var Calvin Coolidge, på ett 150-årsminnesmynt för hundra år sedan, där en stor del senare smältes ned.

Trumps administration har återkommande suddat ut gränsen mellan statlig högtidlighet och personlig varumärkesbyggnad. NBC pekar på initiativ att knyta hans namn till institutioner som Kennedy Center och USA:s fredsinstitut. Parallellt har Trump drivit privata intäktskanaler som bygger på samma igenkännlighet: det så kallade skämtmyntet ”$TRUMP” och en privat middag för investerare i kryptotillgångar, där prissättning och tillträde väckt granskning i kongressen.

Minnesprogram är politiskt lockande därför att de är friktionsfria. De kräver inte att väljare faktiskt får bättre tjänster, lägre priser eller en mindre byråkrati; de kräver bara ett beslut av ett litet antal utnämnda personer och tjänstemän, följt av upphandling och marknadsföring. Den politiska vinsten – synlighet, status och en varaktig symbol – kommer snabbt, medan den institutionella kostnaden sprids ut: ytterligare ett steg mot att behandla offentliga föremål som förlängningar av den sittande makthavarens bild.

Även själva maskineriet spelar roll. Beach hävdade att myntverket uppfyllt sin lagstadgade skyldighet att inhämta synpunkter från den rådgivande kommittén även utan omröstning, och framställde kommittén som just rådgivande medan finansministern Scott Bessent är den som i praktiken avgör. Det är ett välbekant mönster i Washington: ett formellt samråd blir en ruta att kryssa i, och det verkliga valet flyttas till den befattning som har starkast politiskt mandat.

Finansdepartementet har ännu inte gett slutligt godkännande. Men den första grindvakten har nu ställt sig bakom en utformning som placerar en levande president på ett guldmynt avsett att markera republikens 250:e år.

Om myntet präglas sker det genom samma statsmakt som insisterar på att dess symboler tillhör alla.