EU-ledare rasar när Ungern stoppar Ukrainalån

Europeiska unionens ledare har gått till öppet angrepp mot Viktor Orbán efter att Ungern lagt in sitt veto mot ett EU-lånepaket på 90 miljarder euro till Ukraina. Enligt Euronews talade Europeiska rådets ordförande António Costa om att ”ingen kan utpressa” EU:s institutioner, medan kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förklarade att pengarna skulle betalas ut ”på ett eller annat sätt”.

Den omedelbara striden gäller finansiering av Ukraina, men den verkliga frågan är hur EU fattar beslut när enhällighet krävs. Ett veto är inte bara en invändning, utan en förhandlingsvaluta. Den som håller i spärren kan kräva sidobetalingar, undantag eller eftergifter i helt andra frågor, eftersom kostnaden för dröjsmål hamnar på alla andra – särskilt när paketet beskrivs som akut krigsstöd. Euronews beskriver en överenskommelse i december där Ungern, Slovakien och Tjeckien gick med på lånet efter att ha fått ekonomiska undantag. Von der Leyen hävdade att villkoret ”har uppfyllts” och att lånet ändå är blockerat därför att ”en ledare inte håller sitt ord”.

När vetot blir en bricka i spelet blir motdraget ofta procedurmässig improvisation. Vid toppmötet talade ledare, enligt Euronews, om att ändra röstningsreglerna ”vid behov”. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz kallade Orbáns agerande en ”handling av allvarlig illojalitet”. Frankrikes Emmanuel Macron varnade för att ”instrumentalisera” frågor om energitrygghet, en tydlig hänvisning till Orbáns påstående att Ukraina saboterat oljeledningen Druzhba för att utlösa en energikris inför valet i Ungern i april.

Kommissionen har redan rört sig i den riktningen. Euronews rapporterar att Bryssel meddelat att Ukraina tillåtit en extern inspektion och att EU ska bidra med pengar för att reparera ledningen – åtgärder som syftar till att möta ungerska och slovakiska krav. Costa invände att villkoret i praktiken är omöjligt för EU att garantera, eftersom ”bara Ryssland” kan avgöra om ledningen angrips igen. Han noterade att den träffats mer än 20 gånger sedan 2022.

Så urholkas institutionell trovärdighet i praktiken. Om enhälligheten upprätthålls strikt, leder återkommande veton till allt högre krav från den som spärrar. Om enhälligheten kringgås med tillfälliga konstruktioner blir fördragen mer en rekommendation än en regel, och incitamentet att blockera växer eftersom kostnaden flyttas till politiska och juridiska gråzoner.

Tidpunkten är dessutom besvärlig. Europa tar samtidigt in en energichock från Iran-konflikten och ser inflationsförväntningarna stiga när sjöfartsrisker och bränslekostnader ökar. I det läget är ett lånepaket på 90 miljarder euro inte bara en utrikespolitisk markering, utan ett finansieringsåtagande som konkurrerar med inhemska budgetpåfrestningar och högre kostnader för att betala räntor på skulder.

Vid toppmötet i Bryssel fördömde ledarna Orbáns veto offentligt samtidigt som de lovade att betala ändå. På papperet är lånet fortfarande blockerat.