Opinion

Dennis Wedin: Södermalm får dyrare förskolestädning när Stockholm tar städningen i egen regi

Kommunal städning väntas öka 46 procent och tränger undan personal och verksamhet i budgeten, kampen mot arbetslivskriminalitet blir förevändning när kostnadsöverdrag göms som interna omfördelningar

Bilder

”Stockholms städexperiment är företagsfientlig politik” ”Stockholms städexperiment är företagsfientlig politik” dagenssamhalle.se

Södermalms stadsdelsområde räknar med att notan för städning i förskolorna stiger med 46 procent i år efter att verksamheten tagits över i egen regi. Det skriver moderaten Dennis Wedin i en debattartikel i Dagens Samhälle. Förändringen är inte isolerad: i Stockholm som helhet har andelen kommunal städning, enligt Wedin, fördubblats från 15 till 30 procent mellan mars 2025 och januari 2026.

Wedin beskriver utvecklingen som en politisk kampanj för att ”ta hem” verksamhet, där upphandling görs till en ideologisk stridsfråga. Stockholms stad köpte städtjänster för omkring 590 miljoner kronor under 2025, påpekar han, men har nu börjat ersätta upphandlade leverantörer med kommunalt anställda i utvalda stadsdelar. På Södermalm innebär det en beräknad merkostnad på 4,7 miljoner kronor för 2026 – pengar som måste tas ur samma lokala budgetar som även ska finansiera personal och verksamhet i förskolorna.

Samma mönster, menar han, syns i skötseln av parker och utemiljöer. Södermalms stadsdelsnämnd fick 2025 en överföring på 27,8 miljoner kronor från äldreomsorgen för att täcka kostnader för drift av offentliga platser. Samtidigt diskuteras ytterligare steg mot kommunal drift av parkarbete, där ett förslag skulle lägga på nästan 23 miljoner kronor i ökade kostnader.

Den officiella motiveringen är ofta kampen mot arbetslivskriminalitet i branscher som städning, där underbetalning, skenentreprenader och skattefusk återkommande varit problem. Men Wedin invänder att det inte löser tillsyns- och kontrollfrågan att ersätta konkurrensutsatta upphandlingar med kommunala monopol. Det som förändras är vem som bär kostnaden när kontrollen brister. Vid upphandling kan kommunen ställa krav på bemanning, insyn och sanktioner samt häva avtal vid överträdelser. I egen regi blir kostnadsöverdrag och ledningsmisslyckanden i stället interna budgetjusteringar – ofta genom att pengar flyttas mellan nämnder – medan brukarna märker av störningarna genom personalbrist eller minskad omfattning.

Han pekar på jämförelser som antyder att kommunal städning i genomsnitt är cirka 28 procent dyrare än upphandlade alternativ. Även om sådana genomsnitt döljer skillnader mellan kommuner och avtalsupplägg är incitamenten, enligt Wedin, tydliga: en leverantör som sätter för lågt pris riskerar konkurs, medan en kommunal enhet som spräcker budgeten kan få tilläggsanslag, en omfördelning från annat konto eller sänkta ambitioner nästa år. Den politiska vinsten kommer däremot omedelbart: ett besök på en förskola, en bild i nystädade korridorer och berättelsen om att ”ta tillbaka kontrollen” utan att behöva visa mätbara förbättringar.

Wedin kopplar också skiftet till Stockholms företagsklimat. Han hänvisar till Svenskt Näringslivs ranking av kommuners företagsklimat, där Stockholm ligger på plats 151 av 290 efter flera års nedgång. För små och medelstora företag kan kommunal upphandling vara en viktig väg till tillväxt; när tjänster flyttas in i kommunal regi försvinner den marknaden utan att kommunens skatteuttag minskar.

Det första konkreta resultatet av försöket syns, enligt Wedin, som en rad i Södermalms budget för 2026: städkostnader upp 46 procent – utan att ett enda nytt barn tillkommit i barngrupperna.