Ryskkopplad gasfraktare driver obemannad mot Libyen
Explosioner tvingar besättningen lämna Arctic Metagaz med tung brännolja diesel och oklar mängd flytande naturgas ombord, ansvaret glider in i Libyens räddningszon medan EU-länder ber Bryssel aktivera civilskydd och notan hamnar hos kuststater och skattebetalare
Bilder
Russian tanker drifts into Libyan waters amid environmental warnings
euronews.com
Ett 277 meter långt fartyg för flytande naturgas, kopplat till Rysslands sanktionerade så kallade skuggflotta, har drivit in i Libyens sjöräddningszon efter explosioner som tvingade besättningen att överge fartyget den 3 mars. Italiens civilskydd uppger att fartyget, identifierat som Arctic Metagaz, har varit obemannat i flera veckor och kan nå den libyska kusten inom fyra till sex dagar om vindar och strömmar håller i sig, enligt Euronews med hänvisning till AP.
Italienska myndigheter säger att inget läckage hittills har upptäckts, men riskbilden avgörs av vad som finns ombord och av vem som nu bär ansvaret. Fartyget tros ha omkring 450 ton tjock eldningsolja och 250 ton diesel för sina egna motorer, samt en ”osäker” mängd flytande naturgas som kan ha hunnit delvis skingras, uppger civilskyddet. Ett drivande tankfartyg skapar också en andra fara: kollision. Italiens Pierfrancesco Demilito sade att fartyget i teorin kan kollidera med infrastruktur till havs, även om inga plattformar för närvarande finns i närheten.
Det akuta praktiska problemet är jurisdiktionen. När fartyget väl befinner sig i Libyens sjöräddningszon blir en insats en libysk fråga, där Italien erbjuder hjälp ”om man blir ombedd”. Den överlämningen är inte en formalitet. Skuggflottans upplägg bygger i praktiken på att göra ansvarsutkrävande dyrt: fartyg drivs via oklara ägarkedjor, under flaggstater med svag tillsyn, och med försäkringsarrangemang som är svåra att driva igenom över gränser. När något går fel hamnar kostnaderna hos den som står närmast — kustmyndigheter, hamnverksamheter och i slutänden lokalsamhällen som varken skapat risken eller fått betalt för att bära den.
Den politiska reaktionen i Europa kanaliseras nu via Bryssel snarare än via de marknadsmekanismer som normalt tvingar fram ordning i farlig sjöfart. Ledarna för Italien, Spanien, Malta, Grekland och Cypern har bett Europeiska kommissionen att aktivera EU:s civilskyddsmekanism och varnar för en ”omedelbar och allvarlig risk” för en stor ekologisk katastrof, rapporterar Euronews. I brevet pekar de också på ett bredare mönster: fartyg som opererar utanför internationella standarder ökar den samlade risken i Medelhavet, men notan för övervakning och akutinsatser hamnar hos stater och skattebetalare.
Den dynamiken slår tillbaka i kostnader som faktiskt prissätts — men senare och någon annanstans. Om incidenter med skuggflottan blir vardag kommer försäkringsgivare och återförsäkringsgivare att justera premier för sjöfart, hamnar och kustnära infrastruktur. Detsamma gäller bärgnings- och bogserkapacitet, som blir en bristvara när fler fartyg går till sjöss med svagare efterlevnad och tunnare säkerhetsmarginaler.
Arctic Metagaz flyter fortfarande, driver fortfarande och saknar fortfarande besättning. Italiens civilskydd uppger att man följer fartyget dag för dag medan man avvaktar om libyska myndigheter begär hjälp.