Bensinpriset i USA äter upp årets större skatteåterbäring

Bensinpriserna i USA har stigit med mer än en dollar på ungefär en månad, och ekonomer bedömer nu att uppgången riskerar att äta upp en stor del av de extra pengar många hushåll väntade sig genom årets större skatteåterbäring. The Independent rapporterar att det nationella genomsnittspriset vid pump nådde 3,94 dollar per gallon i söndags, efter att Iran-kriget inleddes den 28 februari. Därmed undergrävs Vita husets budskap att återbäringen, till följd av president Donald Trumps skattesänkningslagstiftning, skulle få fart på konsumtionen.

Mekaniken är enkel: en återbäring är ett engångstillskott, medan högre bränslekostnader är en återkommande belastning på lönen. Neale Mahoney vid Stanfords institut för ekonomisk-politisk forskning säger till tidningen att pumppriserna, utifrån Goldman Sachs prognoser för oljepriset, kan toppa kring 4,36 dollar per gallon i maj och därefter sjunka bara långsamt. Ekonomer har ett namn för denna asymmetri: priser stiger som en raket och faller som en fjäder. För hushållen innebär det att smällen kommer direkt, medan lättnaden dröjer.

Flera beräkningar i artikeln pekar mot samma slutsats. Pantheon Macroeconomics räknar med att ett genomsnittligt hushåll kan få betala cirka 740 dollar mer för bensin i år, vilket ligger nära Tax Foundations uppskattning om 748 dollar i ökning av den genomsnittliga återbäringen. Oxford Economics sätter beloppen i ett större sammanhang: om bensinen i snitt ligger på 3,70 dollar per gallon under året skulle konsumenterna lägga ungefär 70 miljarder dollar mer vid pumpen, vilket överstiger den beräknade förstärkningen på 60 miljarder dollar från större återbäringar.

Pengarna försvinner inte, men de byter mottagare. Utgifter för bränsle syns mindre i restaurangnotor, klädinköp eller nöjen, vilket är skälet till att analytiker som The Independent citerar väntar sig långsammare tillväxt i vår och över året. Bördan är dessutom ojämnt fördelad. Pantheon uppskattar att den tiondel som tjänar minst lägger nära 4 procent av sin inkomst på bensin, jämfört med omkring 1,5 procent för den tiondel som tjänar mest. Den skillnaden blir viktig när nyanställningarna är ”nästan helt stillastående” och hushållens sparkvot har fallit, efter år då konsumenter hållit uppe levnadsstandarden med kreditkort och avbetalningsupplägg.

Regeringen kan marknadsföra en säsong med större återbäringar, men den kan inte hindra energimarknaderna från att prissätta om risk när sjöfartsleder, produktion och försäkringskostnader störs. I praktiken blir återbäringen mindre av en stimulans och mer av en tidsförskjutning: pengarna kommer in, och en högre veckoräkning för bränsle tar dem tyst i anspråk.

Till och med den 6 mars visar uppgifter från den amerikanska skattemyndigheten, som The Independent hänvisar till, att den genomsnittliga återbäringen låg på 3 676 dollar, upp 352 dollar från året innan. Med dagens pumppriser mäts den ökningen redan mer i körda mil än i varor som köps.