EU-kommissionen vill sänka elskatter och bredda subventioner

EU-kommissionen förbereder förslag om sänkta elskatter och utvidgade, riktade subventioner när kriget med Iran driver upp Europas energikostnader. Det uppgav kommissionsordföranden Ursula von der Leyen efter ett Europeiska rådet-möte i Bryssel, enligt uppgifter som återgivits av ZeroHedge.

Von der Leyen sade att elpriserna i EU formas av fyra huvuddelar: den underliggande energikostnaden, avgifter för elnäten, koldioxidprissättning inom utsläppshandelssystemet samt skatter och pålagor. Skatter och pålagor utgör i genomsnitt omkring 15 procent av hushållens elräkningar, enligt henne. Kommissionen vill nu kräva lägre skattesatser på el så att el beskattas mindre än fossila bränslen. I vissa medlemsstater, hävdade hon, beskattas el betydligt hårdare än gas.

Tidpunkten är central eftersom den nuvarande chocken, enligt kommissionens egen beskrivning, inte handlar om en fysisk bristsituation. Von der Leyen sade att den omedelbara effekten av konflikten för Europa är högre priser snarare än avbrutna leveranser, och pekade på en mer diversifierad gasförsörjning. Siffror från rådet som citeras i rapporteringen anger att Norge 2025 står för cirka 31 procent av EU:s gasimport, USA för 25 procent, Ryssland för 13 procent och Nordafrika för 13 procent. Tankesmedjan Bruegel uppskattar att EU i fjol importerade mer än 140 miljarder kubikmeter flytande naturgas, varav USA stod för nära 58 procent.

Skillnaden mellan prischock och omedelbar brist gör politiken till ett lackmustest: låter man priserna göra sitt jobb eller försöker man administrera bort signalerna? När skatter sänks och konsumtion subventioneras försvinner inte kostnaden; den flyttar. Hushållen får lägre mätarställning på räkningen, medan staten tar mellanskillnaden genom lägre skatteintäkter eller högre utgifter. Resultatet blir i praktiken att efterfrågan hålls uppe längre, just när systemet försöker ransonera ett begränsat marginalutbud via priset. Det är klassisk budgetpolitik förklädd till ”lättnad”: smällen flyttas från elräkningen till statsbudgeten.

Uppgifter från Eurostat, som återges i samma sammanhang, visar varför skattejusteringar är politiskt lockande. Under första halvåret 2025 låg EU:s genomsnittliga elpris för hushåll på omkring 28,7 euro per 100 kWh, ungefär oförändrat jämfört med slutet av 2024. Samtidigt steg skatte- och pålagsandelen från 24,7 till 27,6 procent när priserna före skatt sjönk och regeringarna i högre grad använde elräkningen som intäktsbas. Utfallet skiljer sig kraftigt mellan länder: Tyskland låg på 38,35 euro per 100 kWh, medan Ungern, Malta och Bulgarien hörde till de billigaste.

Von der Leyen pekade också ut nätavgifterna, i genomsnitt omkring 18 procent av priset, som ett reformområde. Det kan handla om rättsliga förändringar för att effektivisera infrastrukturen och eventuellt sänka avgifter för tung industri. Hon sade även att kommissionen ser över utsläppshandelssystemet och medgav att prisrörligheten på utsläppsrätter blivit ett bekymmer för industrin, även om systemet samtidigt har drivit investeringar mot elproduktion utan fossila bränslen.

Den blandning som nu diskuteras – lägre elskatter, mer statsstöd och justeringar i utsläppshandeln – innebär att Europas hantering av energichocken i högre grad blir en fråga om finanspolitiska konstruktioner. The Independent rapporterar att ministrar i Storbritannien redan offentligt förbereder sig för möjliga störningar i bränsle- och livsmedelsförsörjningen, medan chefen för energibolaget Centrica varnade för att högre energipriser kan vara ”oundvikliga” om konflikten fortsätter.

I Bryssel driver kommissionen linjen att el bör beskattas lägre än gas. I flera medlemsstater har skattedelen av elräkningen stigit även när själva elpriset inte gjort det – en påminnelse om att staten, när den väl byggt in elräkningen som skattebas, har egna incitament som inte sammanfaller med hushållens.