EU sluter återtagandeavtal med Nigeria för utvisningar

EU:s utrikeschef Kaja Kallas och Nigerias utrikesminister Yusuf Tuggar presenterade i Abuja på måndagen ett återtagande- och återvändandeavtal som ska göra det lättare att skicka tillbaka nigerianska medborgare från Europa efter avslag på asylansökningar, rapporterar EUobserver. Samtidigt utlovade Kallas ett sjukvårdspaket på 288 miljoner euro och pekade på bredare samarbete om handel, investeringar och säkerhet, inklusive en ny ”dialog om fred, säkerhet och försvar” mellan EU och Nigeria som kan mynna ut i ett formellt försvarsavtal.

Bryssel har i åratal försökt höja utvisningsnivåerna, men hävstången ligger sällan i själva asylbeslutens juridiska formuleringar. Den ligger i ursprungsländernas vilja att utfärda resehandlingar och ta emot återvändarflyg. EUobserver noterar att EU-tjänstemän redan 2023 varnade i en intern skrivelse för att Nigeria såg EU som ett ”slutet rum” fixerat vid ”återvändande och återtagande”, med liten öppenhet för laglig migration — en bild som skulle försvåra varje partnerskap. Att ett avtal nu presenteras tyder på att EU har valt att betala för en medverkan man inte kan framtvinga.

Paketet är tillräckligt brett för att visa vad EU tror påverkar besluten. Nigeria erbjuds närmare tillträde till marknader, investeringslöften i energi och transportinfrastruktur samt en väg in i EU:s forskningsfinansiering genom Horisont Europa, enligt EUobserver. Kallas tog också upp möjligheten till ett partnerskap om kritiska mineraler — EU:s allt vanligare modell där pengar och investeringar byts mot tillgång till råvaror — och sade att unionen har ett intresse av att hitta en lösning i mineralfrågan.

Säkerhetsdelen är central. Kallas sade att Nigeria står inför en ”förhöjd risk från islamisk terrorism” och att samarbete med EU är ”taktiskt och strategiskt” motiverat, enligt EUobserver. Tidpunkten är inte slumpmässig: Europas inflytande i Sahel har krympt efter att militärregimer i Mali, Niger och Burkina Faso kastat ut en franskledd europeisk styrka, samtidigt som EU:s kontakt med dessa juntor varit begränsad. Ett återvändandeavtal med Nigeria, regionens största ekonomi och numera medlem i en utvidgad Brics-gruppering, ger Bryssel en stabilare motpart — och ett sätt att visa framsteg i migrationsfrågan utan att vara beroende av regimer som öppet ogillar europeiska påtryckningar.

För Nigeria kan återtagandet bli en varaktig intäktskälla: bistånd, säkerhetssamarbete och investeringslöften knutna till en funktion som i teorin är en grundläggande del av statens uppgift — att ta tillbaka sina egna medborgare. Den svårare frågan är mätbarheten. EUobserver beskriver inga krav på efterlevnad, ingen oberoende kontroll och inga påföljder om återvändandesiffrorna blir lägre än förväntat. I praktiken är EU:s problem inte att underteckna avtal, utan att se till att de leder till konsekvent utfärdande av handlingar, planerade flygningar och ankomster som inte i tysthet övergår i ny utvandring tillbaka till Europa.

Avtalet presenterades i Abuja som starten på en ”ny era” av samarbete. Det första provet blir om Europas avslag nu faktiskt följs av platser på flygplan, snarare än ännu en förhandlingsrunda.