Vetenskap

Trumps kandidat till posten som USA:s högste hälsoläkare fastnar i republikanskt motstånd

Senatens hälsoutskott kräver tydliga besked om rutinvaccinationer men Casey Means vägrar rekommendera mässling influensa och hepatit B till nyfödda, Stanfordexamen och välmåendeentreprenörskap räcker inte när läkarlegitimationen är vilande och fullmåneceremonierna tar plats i stället för folkhälsoråd

Bilder

Photo of Beth Mole Photo of Beth Mole arstechnica.com

Donald Trumps kandidat till posten som USA:s riksläkare möter motstånd från oväntat håll: den egna partigruppen i senaten. Efter en utfrågning där centrala frågor lämnades obesvarade har flera republikanska senatorer öppet börjat ifrågasätta Casey Means, enligt Ars Technica och uppgifter som där hänvisas till från The Washington Post.

Minst fyra republikanska senatorer – Bill Cassidy, Susan Collins, Lisa Murkowski och Thom Tillis – har uttryckt tvivel både om Means meriter och om hennes hållning till rutinmässiga vaccinationer. Cassidy, som är läkare och ordförande i senatens hälsoutskott, pressade henne om vaccin mot bland annat influensa och mässling samt dosen mot hepatit B som ofta erbjuds nyfödda. Means ville inte ge ett tydligt råd att ta dem.

Utnämningen är mindre viktig för vad ämbetet formellt kan tvinga fram än för vad det signalerar. Riksläkaren fungerar som en nationell megafon: rollen formar myndigheternas budskap, ger institutionell tyngd åt kampanjer och blir i kriser en genväg för ”vad statens läkare säger”. Därför kretsade utfrågningen kring grundfrågor – om en kandidat ställer sig bakom etablerade vaccinationsprogram – snarare än kring hennes bredare profil inom ”välmående”.

På pappret har Means en ansenlig merit: läkarutbildning vid Stanford. Men enligt Ars Technica fullföljde hon inte sin specialistutbildning och har en vilande läkarlegitimation i Oregon. Om hon godkänns skulle hon leda USA:s uniformerade folkhälsokår trots att hon inte har en aktiv legitimation att utöva läkaryrket. Tillis sade till The Washington Post att han ”inte var imponerad av hennes bakgrund”, och Murkowski uppgav att hon hade ”starka betänkligheter” – ordval som i senatens röstmatematik kan bli avgörande.

Även hennes kommersiella meritlista ingår i konflikten. Efter att ha lämnat den kliniska utbildningen byggde Means en karriär i välmåendebranschen och ska, enligt rapporteringen, ha ingått avtal för att marknadsföra diagnostiska tester, kosttillskott, örtprodukter och ”elixir”. I boken Good Energy, som hon skrivit tillsammans med sin bror, finns ett kapitel med rubriken ”Lita på dig själv, inte på din läkare” – en inramning som passar bättre i en påverkarekonomi än i folkhälsa på befolkningsnivå.

Friktionen i utfrågningen var inte bara politisk utan också metodfråga. Senatorerna efterfrågade raka rekommendationer om åtgärder med stora, upprepade och visade effekter: vaccination för att förebygga mässlingsutbrott och hepatit B-vaccinering av spädbarn för att minska risken för livslång infektion. Means offentliga profil är i stället uppbyggd kring livsstilspåståenden som är svårare att pröva och lättare att sälja: kost, motion och ”ämnesomsättningshälsa” som breda lösningar på allt från Alzheimers sjukdom till ofrivillig barnlöshet.

Ars Technica noterar också att Means har skrivit om att ta psykedeliska svampar, rådfråga ett ”andligt medium” och delta i ”fullmåneceremonier”. I Washington blir sådant relevant därför att riksläkarens trovärdighet är en bristvara: när ämbetet förvandlas till ännu en varumärkesplattform måste framtida råd konkurrera med poddar, provisionslänkar och partilojalitet.

Nomineringen har legat i över tio månader, och ett enda republikanskt avhopp kan räcka för att stoppa den i utskottet.

När Cassidy av The Washington Post tillfrågades om läget svarade han kort: ”ingen förändring”.