DoorDash gör bud till datainsamlare i butiker
Mikrouppdrag med hyllfoton och checklistor ska mata lagerstyrning och träna artificiell intelligens, plattformen får sensornät på ackord medan arbetaren tar konflikter med personal och integritetsrisker utan anställningsskydd
Bilder
Matbudstjänsten DoorDash har börjat erbjuda uppdrag som liknar mindre budkörning och mer fältarbete: fotografera butikshyllor och samla in uppgifter som kan användas för lagerstyrning, butikshantering och för att träna system för artificiell intelligens, rapporterar Business Insider. Även Uber och Instacart prövar liknande ”mikrouppdrag”, där den appbaserade arbetsmodellen flyttas från att transportera varor och människor till att samla in strukturerade iakttagelser av den fysiska verkligheten.
För företagen bakom nya system för artificiell intelligens och logistik löser detta ett konkret problem: uppgifter om verkliga butiker är dyra att samla in med anställda och svåra att få fram genom formella samarbeten. En plattform som redan har tillgång till en stor, snabbt inkallbar arbetsstyrka kan förvandla ledig tid till ett slags sensornät. I stället för att anställa revisorer, kontrollanter eller varuplockare kan företaget betala per uppdrag, per fotoserie eller per avbockad kontrollista – och därmed sätta pris på verkligheten som en ström av datapunkter.
För arbetarna är lockbetet flexibilitet och ett tillskott till inkomsten. Motprestationen är att arbetaren själv får bära de friktioner som en vanlig anställning normalt tar hand om: att bli ifrågasatt av butikspersonal, att hantera regler om fotografering och att ta konsekvenserna av felaktiga eller ofullständiga inlämningar. När uppdraget är ”ta bilder av den här gången” är det arbetaren som står i butiken och måste förklara varför hyllor dokumenteras.
Detta flyttar också gränsen för integritet i plattformsarbete. Budkörning exponerar redan adresser och vardagsrutiner; butiksnära datainsamling tillför bilder, tillhörande uppgifter och potentiellt identifierbara detaljer om kunder, personal och säkerhetslösningar. Plattformen kan samtidigt hålla avtalsförhållandet på armlängds avstånd, men ändå bygga upp en datamängd som är varaktig, återanvändbar och svår för arbetaren att granska eller dra tillbaka när den väl skickats in.
En följdeffekt är en mer uppdelad arbetsmarknad. Budkörning och samåkning betalas av slutkunder genom synliga avgifter; datainsamling köps oftare av butiker, varumärken eller interna produktgrupper, och kostnaden göms i leverantörskedjornas budgetar. Det gör att arbetet kan framstå som ”gratis” för konsumenten, samtidigt som en parallell marknad växer fram där övervakningsnära uppgifter konkurrerar med pris, inte med arbetsvillkor.
Business Insider beskriver trenden som att plattformsarbete breddas bortom sina ursprungliga kategorier. En mer träffande beskrivning är att plattformarna gör tillfälliga arbetare till kringvandrande kontrollanter och datainsamlare – utan att ge dem den befogenhet, utbildning eller det skydd som vanligtvis följer med en sådan roll.
I DoorDash fall ligger de nya uppdragen sida vid sida med matleveranser i samma program. Arbetaren blir fortfarande betygsatt, tidtagen och betald per uppdrag; det är bara lasten som har bytts ut.