Skolpsykolog i Dalarna raderar journalanteckningar om barn

En skolpsykolog i Dalarna har raderat viktiga uppgifter ur barns journaler och hanterat utredningar felaktigt i minst sju ärenden, enligt Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, rapporterar TT via Dagens Medicin och Dagens Samhälle. I vissa fall saknades anteckningar helt; i andra fick barn vänta i mer än ett år på ett skriftligt utlåtande. I ett fall träffade psykologen inte ens barnet men skrev ändå en bedömning.

Ärendena gäller perioden 2020–2023, då elevhälsan pressades av fler remisser och brist på personal. Psykologen har avskedats och har uppgett för utredarna att hög arbetsbelastning, dåligt mående och etisk stress bidrog till missförhållandena. Kommunens chef för elevhälsan säger att det kan finnas fler bristfälliga bedömningar än de sju som Ivo pekar ut.

Fallet blottlägger ett strukturellt problem i skolans vårdverksamhet: samma journalsystem är både verktyg för behandlingen och det huvudsakliga beviset för att behandlingen faktiskt har ägt rum. När dokumentation saknas, kommer sent eller ändras, skadar det inte bara vårdens kontinuitet; det raderar också spårbarheten som gör att en huvudman kan upptäcka mönster i tid. Att Ivo konstaterar att uppgifter raderats – inte bara att de varit bristfälliga – för frågan bortom vanlig överbelastning och in i frågor om behörigheter och spårning.

I svensk hälso- och sjukvård loggar journalsystem normalt vem som läser och ändrar uppgifter, men värdet av sådana spärrar beror på rutinmässig uppföljning och tydligt ansvar för att granska loggarna. Elevhälsan hamnar i en organisatorisk skarv: den förväntas följa vårdens regler om patientsäkerhet och journalföring, men styrs inom skoladministrationer med andra bemanningsmodeller och prioriteringar. Den uppdelningen gör det lätt oklart vem som faktiskt bär ansvaret för löpande kvalitetskontroller – särskilt när problem byggs upp långsamt, en försenad bedömning i taget.

Ivos rapport pekar också på en konkret risk för familjer: när journalen är tunn eller motsägelsefull blir det svårare att ifrågasätta beslut, begära en ny bedömning eller förstå varför ett barn fick – eller inte fick – stöd. En saknad anteckning är inte bara ett administrativt glapp; den kan påverka ett barns skolgång genom att ändra förutsättningarna för åtgärdsprogram, remisser och insatser.

Kommunen säger att man inte kan utesluta att fler barn drabbats. De raderade journaluppgifterna är samtidigt det mest konkreta i ärendet, just eftersom det är det journalsystemet är till för att förhindra.