Fem tonårspojkar åtalas för beställda mordförsök i Skåne

Fem tonårspojkar i Skåne åtalas sedan utredare hittat sökningar till ChatGPT om att döda med kökskniv och om hur dödligt det är att skjuta expanderande ammunition i bakhuvudet på en person, rapporterar Sydsvenskan. Åklagare uppger att en av pojkarna i september reste till Uddevalla och sköt en man i 30-årsåldern på dennes arbetsplats; offret överlevde. I Malmö en vecka tidigare larmade Iranexperten Arvin Khoshnood polisen efter att en knivbeväpnad tonåring knackat på hans dörr; den tilltänkta gärningsmannen misstänks nu ha varit på ett betalt uppdrag att döda honom.

Fallet visar ovanligt konkret hur ”brott som tjänst” flyttat från krypterade chattar till vanliga konsumentverktyg. Enligt åklagaren Per-Erik Rinsell innehåller tonåringarnas telefoner inte bara samtal i Signal om uppdrag och sprängningar utan också självbilder, anteckningar och en lista över ”tillgängliga uppdrag” – ett arbetssätt som liknar uppdragsjobb mer än en traditionell gänghierarki. Den konstgjorda intelligensen framställs inte som någon hjärna bakom brotten, utan som ett friktionsfritt uppslagsverk: frågor om metod, verkan och praktiskt genomförande som tidigare krävde erfarenhet, en mentor eller tidsödande sökande i olika forum.

För polis och åklagare skapar den bekvämligheten ett nytt bevisproblem. En sökfråga kan visa avsikt, nyfikenhet eller skryt; den visar inte i sig att ett svar faktiskt förändrade vad en misstänkt gjorde. Åtalet tycks i stället luta sig mot den omgivande digitala spårbilden: planerade färdvägar, uppdragslistor och samordningsmeddelanden som kopplar frågorna till verkliga förflyttningar och tillgång till vapen. En av de åtalade misstänks ha tillhandahållit en kniv; andra beskrivs ha hjälpt till att planera och underlätta de misstänkta attentaten.

Pengaspåret är fortsatt svårast att säkra. I Malmöfallet är den påstådde beställaren ett täcknamn i Signal; Rinsell säger att utredarna hoppas kunna identifiera personen bakom men ännu inte gjort det. Khoshnood anser att Irans regim låg bakom försöket på hans liv, men åklagaren är mer försiktig. I Uddevalla pekar åklagare på två påstådda organisatörer med kopplingar till Foxtrotnätverket – båda uppges vara frihetsberövade i sin frånvaro – samtidigt som man antyder att dessa organisatörer kan vara en annan part än den som beställde Malmöuppdraget.

Just den uppdelningen visar marknadslogiken i utlagd våldsutövning: samma grupp unga, utbytbara utförare kan tjäna flera ”kunder”, från kriminella uppgörelser till politiskt motiverade angrepp, medan organisatörer och betalare skyddas bakom mellanhänder och alias. Om tonåringarna döms har staten visat att skyttar och kurirer går att nå. Den måste ändå visa att den kan identifiera vem som köper tjänsten.

I förundersökningen är den tydligaste kopplingen inte ett namn utan en serie telefonskärmar: uppdragslistor, krypterade chattar och en fråga till en chattbot om hur man dödar någon som öppnar sin ytterdörr.