Polisen inför säkerhetszon i Diplomatstaden

Polisen har utsett ett omkring en kvadratkilometer stort område runt Diplomatstaden på Östermalm i Stockholm till en ”säkerhetszon” de kommande två veckorna, rapporterar Dagens Nyheter. Inom zonen får poliser med utvidgade befogenheter visitera personer samt genomsöka väskor och fordon. Området omfattar närheten till USA:s och Israels ambassader, där varningsskyltar och avspärrningar satts upp och extra resurser satts in, bland annat civilklädda poliser, drönare och kamerabevakning.

Polisens företrädare säger till DN att åtgärden inte bygger på någon konkret, identifierad plan mot ambassaderna. I stället hänvisar de till attacker mot USA:s diplomatiska lokaler utomlands och nämner händelser i Oslo och Toronto som del av en bredare hotbild. Annika Laestadius, en högre polischef för insatsen, beskriver syftet som avskräckning och en ökad förmåga att upptäcka ”avvikande” personer och vapen.

I praktiken flyttas ingripandets utgångspunkt från misstankebaserad utredning till områdesbaserad gallring. Poliser säger att de kan ta kontakt om någon verkar stressad, försöker gömma sig eller uppvisar annat ”avvikande beteende”, och därefter trappa upp till visitation och genomsökning om de bedömer att det finns skäl. Samtidigt betonar polisen att ingripanden ska prövas, dokumenteras i protokoll och följas upp.

Beslutet blottlägger en välkänd spänning i ordningspolisarbetet: befogenheter som är lätta att räkna riskerar att tränga undan resultat som är svårare att mäta. En säkerhetszon kan producera siffror – antal kontroller, visitationer, beslag och timmar av synlig patrullering – utan att det nödvändigtvis höjer uppklaringen av grova brott eller identifierar organisatörer bakom planerade attentat. DN uppger att polisen, på frågan om någon stoppats misstänkt för att planera attacker mot ambassaderna, svarade nej.

Zonen blir också ett prov på var sådana befogenheter politiskt och socialt är enklast att tillämpa. Diplomatstaden är ett område med hög symbolik, utländska beskickningar och internationell uppmärksamhet, men beskrivs normalt inte som en tyngdpunkt för vardagligt grovt våld. Det gör åtgärden begriplig som skydd av specifika mål och som signal till potentiella angripare. Samtidigt innebär det att merparten av friktionen faller på vanliga förbipasserande, boende, arbetande och besökare som inte är misstänkta.

Polisen säger att hotmiljön har vidgats. Laestadius uppger att den förhöjda riskbilden nu omfattar amerikanska intressen såväl som israeliska i samband med den upptrappade konflikten i Mellanöstern. Svensk polis har tidigare sagt att man avvärjt misstänkta attacker mot mål med koppling till Israel i Sverige, och man har offentligt diskuterat Irans påstådda användning av kriminella nätverk som Foxtrot.

De kommande två veckorna är den operativa frågan enkel: hur många kontroller kommer att genomföras, och vad kommer att hittas. Den strategiska frågan – om utvidgade kontroller i en välbärgad diplomatisk enklav ger användbara spår om dem som planerar och finansierar attentat – blir svårare att besvara.

På tisdagseftermiddagen utanför USA:s ambassad stoppades en förbipasserande som sade att han bara gått vilse. Han blev kontrollerad, utfrågad och visades därefter ut ur zonen.