Jury i New Mexico dömer Meta att betala 375 miljoner dollar
Delstaten hävdar att Facebook och Instagram vilseleder om säkerhet och möjliggör sexuella övergrepp mot barn, rättegångar blir reglering när lagstiftare kör fast och leder till hårdare identitetskontroller som slår mot vanliga användare och mindre konkurrenter
Bilder
Connie Loizos
techcrunch.com
Mark Zuckerberg, the Meta chief executive. Photograph: Kyle Grillot/Bloomberg via Getty Images
theguardian.com
En jury i delstaten New Mexico har beordrat Meta att betala 375 miljoner dollar i civilrättsliga straffavgifter efter att ha funnit att bolaget vilselett konsumenter om säkerheten på Facebook och Instagram och möjliggjort skador, däribland sexuellt utnyttjande av barn. Enligt TechCrunch kom utslaget efter en sex veckor lång rättegång i Santa Fe och byggde på den högsta avgiften som lagen medger: 5 000 dollar per överträdelse enligt delstatens lag mot oskäliga affärsmetoder. Meta säger att bolaget kommer att överklaga.
Det viktiga är mindre storleken på checken än den styrmekanism som domen illustrerar: när lagstiftare kör fast kliver delstatliga justitieombud och juryer in som faktiska tillsynsmyndigheter. New Mexicos stämning tog fart efter en hemlig operation 2023 där utredare skapade lockkonton som utgav sig för att vara barn under 14 år och därefter dokumenterade sexuellt explicita meddelanden och inviter som ledde till gripanden 2024, rapporterar TechCrunch. Delstaten kombinerade detta med interna Meta-handlingar och vittnesmål från tidigare anställda som beskrev hur återkommande varningar om risker för barns säkerhet nedprioriterades.
The Guardian skriver att New Mexicos justitieombud, Raúl Torrez, kallade domen en ”historisk seger” och uppgav att delstaten i en nästa fas, med start den 4 maj, kommer att begära ytterligare straffavgifter och domstolsbeslutade produktförändringar. Bland de förändringar som begärs finns ”verkningsfull ålderskontroll”, att avlägsna rovdjur samt att begränsa det skydd som krypterad kommunikation kan ge förövare. Under rättegången hördes också kritik mot Metas rapportering till USA:s nationella centrum för saknade och utnyttjade barn, där det bland annat hävdades att automatiserade system skapar stora mängder rapporter av låg kvalitet som blir kostsamma för rättsväsendet att sortera.
Metas försvar, enligt The Guardian, är att delstaten byggt sin talan på ”sensationslystna” argument och selektivt presenterade dokument, samtidigt som bolaget ”arbetar hårt” för att upptäcka och avlägsna illasinnade aktörer. Det är en välkänd hållning när plattformar stäms i säkerhetsfrågor: medge att problemet finns, hävda att det är tekniskt och organisatoriskt svårt i stor skala, och motsätta sig att en enskild delstatsdomstol tvingar fram bindande krav på utformningen.
Den förutsägbara följdeffekten är att en barnsäkerhetspolitik som drivs fram i rättssalar pressar plattformar mot tyngre identitetskontroller och stramare, mer centraliserad övervakning. Kostnaderna hamnar då på vanliga användare genom minskad anonymitet och mer datainsamling, och på mindre konkurrenter genom efterlevnadskrav som de inte kan sprida ut över miljarder användare. En jurydom kan vara ett billigare politiskt verktyg än att driva igenom en lag, men den skapar ändå regler – bara denna gång via handlingsoffentliggörande, sakkunnigvittnen och förelägganden.
Meta värderas till omkring 1,5 biljoner dollar, noterar TechCrunch. New Mexicos straffavgift på 375 miljoner dollar är tillräckligt stor för att märkas och tillräckligt liten för att kunna upprepas.