Kommuninvest påstår att gröna lån minskar utsläppen med nära 600000 ton per år

Kommuninvest uppger att dess gröna utlåning bidrar till att minska eller undvika 598 644 ton koldioxidekvivalenter per år. I sin gröna obligationsrapport för 2025, publicerad på tisdagen, redovisar den medlemsägda långivaren 748 kommunala investeringsprojekt som finansierats via Gröna lån, upp från 683 året före. Utbetald grön utlåning uppges ha nått 99,6 miljarder kronor av totalt 134,2 miljarder kronor i beviljade åtaganden.

Siffrorna är viktiga därför att Kommuninvest inte är någon småaktör. Med en balansräkning på omkring 600 miljarder kronor är organisationen den största långivaren till Sveriges kommuner och regioner. Modellen bygger på att 297 medlemmar delar kreditrisken och därigenom kan låna billigare än många kommuner skulle klara på egen hand. Det är själva försäljningsargumentet – och det är också därför ”påverkansredovisning” blivit en central del av produkten. Enligt rapporten utgjorde gröna obligationer 13,8 procent av Kommuninvests totala upplåning i slutet av 2025, upp från 13,0 procent, medan Gröna lån stod för 17,7 procent av den totala utlåningen, upp från 16,3 procent.

När en allt större del av balansräkningen marknadsförs som grön blir redovisningen i praktiken en kopplingsyta mellan kommunernas investeringsplaner och den globala efterfrågan på så kallade miljö- och hållbarhetsplaceringar. Kommuninvest uppger att 46 procent av portföljen av Gröna lån är ”delvis förenlig” med Europeiska unionens taxonomi, och att 43 medlemmar nu har mer än 30 procent av sin finansiering i Gröna lån. Sådana trösklar är inte bara interna delmål: det är just den typ av kvoter som stora obligationsinvesterare och indexleverantörer sorterar på, särskilt när låntagaren i sista hand stöds av svenska skattebetalare.

Rapporten antyder också hur bred definitionen av ”grönt” har blivit i kommunal finansiering. Kommuninvest lyfter fram förnybar energi, energieffektivisering, gröna byggnader och hållbara transporter som de största bidragen till de beräknade utsläppsminskningarna. Samtidigt noteras en ”tydlig ökning” av investeringar i vatten och avloppsvatten, som steg med 3,3 miljarder kronor under året. Vatteninfrastruktur är kapitalkrävande, politiskt svår att prissätta korrekt och skjuts ofta på framtiden tills rören går sönder; att klassa detta som grönt kan sänka finansieringskostnaden utan att förändra grundfrågan om vem som betalar när underhåll försenas.

Kommuninvest uppger att redovisningen följer riktlinjer framtagna i ett nordiskt samarbete mellan emittenter, och att man publicerar en kalkylfil i Excel med projekt för projekt vid sidan av rapporten. Den graden av insyn kan hjälpa, men den visar också vad rubriksiffran inte fångar: om projekten ändå skulle ha byggts, vilka alternativa investeringar som trängts undan och hur känsliga utsläppsberäkningarna är för antaganden om utgångsläge.

Påverkansrapporten markerar tio år av grön obligationsutgivning hos Kommuninvest. Det är i kalkylfilen som de påstådda klimatvinsterna specificeras, projekt för projekt.