Tulsaförorten Sand Springs försöker locka Googles datacentral för artificiell intelligens

Bilder

×

Images: Christa Putnam; Rick Plummer; Chief Charley Pearson. nbcnews.com

Mike Carter, city manager of Sand Springs, Okla., said the proposed data center is a potential economic engine for the area. September Dawn Bottoms for NBC News nbcnews.com

The site of the proposed data center is a few miles outside Sand Springs.September Dawn Bottoms for NBC News nbcnews.com

In recent weeks, residents of Sand Springs have been approached with dueling messages about the data center, including mailers against the recall effort.September Dawn Bottoms for NBC News nbcnews.com

Rancher Rick Plummer, whose family raises quarter horses, has sued over the city's annexation of land neighboring his property for the data center.September Dawn Bottoms for NBC News nbcnews.com

‹ ›

I Sand Springs, en förort till Tulsa i delstaten Oklahoma med omkring 20 000 invånare, försöker kommunledningen locka till sig ett datacentrum för artificiell intelligens från Google. Planen gäller 827 tunnland jordbruksmark. Inom några veckor efter att planerna blivit offentliga lämnade lokala motståndare in en stämningsansökan och drog i gång en återkallelsekampanj mot hela stadsfullmäktige, inklusive borgmästaren, efter att fullmäktige röstat 6–1 för att ändra markanvändningen för mark kopplad till projektet, rapporterar NBC News.

Striden är i grunden lokal: var stadsgränserna ska dras, hur detaljplaner ska ritas och vem som över huvud taget ska få säga sitt. Men trycket kommer uppifrån, från en nationell kapplöpning där teknikföretag bygger datacentra i snabb takt när deras system för artificiell intelligens skalas upp. NBC hänvisar till uppskattningar om att branschen i år kan lägga omkring 700 miljarder dollar på nya anläggningar. Den kapitalvågen möter kommuner som ofta kan fatta beslut om markanvändning snabbt, med begränsade möjligheter för allmänheten att påverka, och sedan sälja in beslutet som ”jobb och välstånd”.

Motståndarna i Sand Springs menar att processen i praktiken var avgjord på förhand. De hävdar att mark införlivades i stadens gränser för att kunna kopplas till kraftledningar, och att invånarna i efterhand ombads reagera när avgörande steg redan tagits. På Googles projektsida står att byggnaderna skulle uppta mindre än 10 procent av marken och att etableringen skulle ge skatteintäkter utan att belasta elnätet eller vattenförsörjningen.

Det är just här incitamenten går isär. Datacentra kräver mycket kapital men lite arbetskraft: de kan ge ett stort skatteunderlag men skapar färre varaktiga arbetstillfällen än väljare ofta föreställer sig. De största kostnaderna – förstärkningar av elnätet, nya överföringsledningar, vattenanvändning och alternativkostnaden för marken – tenderar att hamna hos lokala energibolag och invånare. Uppåtsidan fångas i hög grad av företaget och, på kort sikt, av valda politiker som kan peka på att de ”landat” en prestigefylld investering. Det är en klassisk situation där vinsterna kan privatiseras medan risker och följdkostnader skjuts ut på kollektivet.

Återkallelseval är ett ovanligt trubbigt verktyg i en detaljplanestrid, men det håller på att bli en standardmetod i datacentrumboomen. NBC uppger att minst fem återkallelseförsök sedan 2022 har kopplats till godkännanden av datacentra, bland annat i Michigan och Wisconsin. De flesta når aldrig fram till omröstning; uppgifter från Ballotpedia som NBC citerar visar att bara omkring 12 procent av dem som utsatts för återkallelseförsök faktiskt avsattes i fjol.

I Sand Springs säger organisatörerna att de till den 31 mars samlat in ungefär hälften av de närmare 5 000 namnunderskrifter som krävs, fördelade över sex valdistrikt. Även om återkallelsen misslyckas fungerar kampanjen som en varningssignal till andra kommunfullmäktigen: att godkänna infrastruktur för artificiell intelligens kan vara politiskt mer riskfyllt än bandklippningarna antyder.

Projektet kallas ”Projekt Spring”. Sista dagen för namnunderskrifter är den 31 mars.