Regeringen och Sverigedemokraterna skärper jakten på papperslösa

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om ett paket åtgärder som ska minska antalet personer som lever i Sverige utan tillstånd. Ministrarna uppskattar att det kan röra sig om över 100 000. Enligt Dagens Industri innebär förslaget en ny skyldighet för sex statliga myndigheter – däribland Skatteverket och Försäkringskassan – att på eget initiativ lämna relevanta uppgifter till polisen. Samtidigt föreslås fler inre utlänningskontroller och fler identitetsutredningar.

Den politiskt mest sprängstoffsladdade frågan – om lärare, vårdpersonal och socialtjänst ska tvingas anmäla misstänkt papperslösa – finns inte med i lagförslaget. Tidöpartierna har tidigare grälat om att inkludera välfärdens förstalinje, men kompromissen i slutet av 2024 gav undantag för vård, skola och socialtjänst efter protester, bland annat från lärarhåll. Även med dessa undantag flyttas välfärdsstaten i riktning mot kontrollapparat: informationsdelning görs till en automatisk plikt i stället för ett frivilligt samarbete.

Regeringen beskriver förändringarna som ett sätt att bryta ett ”skuggsamhälle” som kan rymma brottslingar, säkerhetshot och exploaterad arbetskraft. Men konstruktionen är avgörande. När myndigheter åläggs att rapportera på eget initiativ bygger byråkratin snabbt rutiner, mallar och riskklassningar för att inte kunna anklagas för att ha underlåtit något. Det brukar med tiden dra in fler situationer än vad som först var tänkt – inte för att en minister beordrar det, utan för att handläggare, revisorer och chefer belönas av krysslistor snarare än omdöme. Migrationsminister Johan Forssell säger till DI att om skyldigheten inte fungerar kan ”andra åtgärder” övervägas senare.

Samtidigt föreslår staten nya polisbefogenheter som gör identitet till en flaskhals. Ett nytt verktyg skulle ge möjlighet att genomsöka mobiltelefoner för att hitta identitetshandlingar, något regeringen menar behövs eftersom fastställd identitet ofta krävs för att kunna verkställa utvisningar. I praktiken skapar det en andrahandsmarknad: ju svårare det blir att vara anonym i systemen, desto mer värdefulla blir förfalskade identiteter, lånade handlingar, skenanställningar och tjänster som hjälper människor att ”hålla sig i ordning” på pappret. Kontroll slår inte ut den svarta ekonomin; den höjer priset och gör den mer yrkesmässig.

Oppositionen positionerar sig redan kring välfärdseffekterna snarare än gränspolitiken. Vänsterpartiet menar att undantag för vårdpersonal inte hindrar avskräckning, eftersom förlossningar och andra kontakter ändå leder till registreringar hos myndigheter som omfattas av uppgiftsskyldigheten. Partiets Tony Haddou varnar DI för att kvinnor kan undvika sjukhus av rädsla för att barnets registrering blir ett spår till polisen.

Regeringen vill att lagändringarna ska träda i kraft den 13 juli. Till dess hinner de berörda myndigheterna skriva om sina interna riktlinjer – och i praktiken avgöra, ärende för ärende, vad som är ”relevant” information när det säkraste svaret ofta är att skicka vidare.