Predatorgrundaren Tal Dilian pekar ut Greklands regering bakom telefonintrången
Döms till åtta års fängelse i härvan som kallas Greklands Watergate men inga myndighetspersoner fälls, spionprogram säljs för förnekbarhet och när leverantören riskerar fängelse blir kundlistan plötsligt förhandlingschip
Bilder
Zack Whittaker
techcrunch.com
En grekisk domstol dömde i februari Intellexas grundare Tal Dilian till åtta års fängelse för att olagligen ha kommit över personuppgifter kopplade till den stora avlyssningsskandalen som i medier kommit att kallas ”Greklands Watergate”. Denna vecka sade Dilian till nyhetsbyrån Reuters att han inte tänker bli någon ”syndabock” och antydde att Greklands regering låg bakom ett stort antal telefonintrång som genomförts med spionprogrammet Predator, enligt TechCrunch.
Predator är ingen konsumentprodukt som råkar hamna i fel händer. Det är byggt för att ta sig in i Iphone- och Androidtelefoner, hämta meddelanden, samtalslistor, e-post och positionsuppgifter – och göra det i tysthet, ofta via en länk som ser ut som vanligt innehåll. Dilians påstående att sådana verktyg ”vanligen bara säljs till regeringar” är mindre ett försvar än en beskrivning av hur marknaden fungerar: kunden vill ha förmågor som är svåra att få fram via normal rättslig prövning, och leverantören säljer ett paket som minskar pappersarbete, friktion och spårbarhet.
Det är därför branschen trivs i gråzonen. Ett departement som köper ett färdigt system för laglig avlyssning tar samtidigt över granskningsspår, upphandlingshandlingar och en tydlig ansvarskedja. Ett departement som kan lägga över övervakningen på en entreprenör får i stället förnekbarhet, svagare loggning och en färdig förklaring när målen råkar omfatta journalister eller politiska motståndare. När skandaler briserar hamnar avgångarna hos underrättelsechefer och medarbetare, medan den tekniska operatören hänvisar till ”slutanvändare” och den politiska ledningen pekar på en privat leverantör.
Grekland har redan fått se följdverkningarna. Efter avslöjanden om att telefoner tillhörande journalister, oppositionsföreträdare, ministrar och militära tjänstemän varit måltavlor avgick höga tjänstemän, däribland chefen för den nationella underrättelsetjänsten och en nära medarbetare till premiärminister Kyriakos Mitsotakis, noterar TechCrunch. Ändå har inga regeringsföreträdare dömts. Resultatet är en välbekant jämvikt: staten får större räckvidd, leverantören får intäkter, och en offentlig granskning får svårt att slå fast vem som beordrade vad.
Dilian säger nu att han är villig att dela bevis med nationella och internationella tillsynsmyndigheter. Det låter mindre som öppenhet än som ett påtryckningsmedel. En leverantör av spionprograms mest värdefulla tillgång är inte programkod, utan uppgifterna om vem som köpte tillgång, vem som begärde måltavlor och vad som samlades in. När en leverantör riskerar fängelse och sanktioner – vilket Dilian gör, efter att USA 2024 införde sanktioner mot honom med hänvisning till Predators användning mot amerikanska tjänstemän och journalister – skiftar drivkrafterna från tystnad till förhandling.
Skandalen började som en berättelse om ett privat företag som sålde ett farligt verktyg. Den slutar som en berättelse om vad regeringar faktiskt köper när de betalar för trovärdig förnekbarhet.
Dilian säger att han ska överklaga och hävdar att hans fällande dom ”utan bevis” i sig kan vara del av en mörkläggning. Greklands politiska system väntar nu på att se om en dömd chef i spionprogrambranschen väljer att börja namnge sina kunder.