Chevron varnar för bränslebrist i Kalifornien

Bilder

×

zerohedge.com

Source: AAA zerohedge.com

UAE official: We’ve tried the diplomatic channel with Iran for decades foxnews.com

Iran's foreign minister Abbas Araghchi speaks with Fox News' Bret Baier. foxnews.com

A chart shows the number of Iranian attacks on the United Arab Emirates from February 28, 2026 to March 24, 2026. foxnews.com

Abraham Accords signing in 2020 foxnews.com

White House says attacks on Iran will continue if Tehran refuses to reach deal foxnews.com

‹ ›

Chevron varnade i veckan för att Kalifornien kan drabbas av bränslebrist sedan dieselpriset i delstaten stigit över sju dollar per gallon, en rekordnivå som passerar den förra toppen från juni 2022. Från energikonferensen CERAWeek i Houston sade Chevrons chef för bolagets nedströmsverksamhet, Andy Walz, att företagets ”värsta farhåga” är störningar som gör att flygplatser får brist på flygbränsle eller att städer får brist på bensin, när försörjningskedjorna stramas åt av kriget med Iran och ökade sjöfartsrisker kring Hormuzsundet.

Enligt ZeroHedge importerar Kalifornien ungefär en femtedel av sina raffinerade drivmedel från Asien, vilket gör delstaten ovanligt sårbar när asiatiska raffinaderier drar ned produktionen eller behåller produkterna på hemmaplan. Kalifornien är dessutom strukturellt avskuret från den stora amerikanska raffinaderiklustret vid Mexikanska golfen; att flytta bränsle från Texas och Louisiana begränsas av logistik, sjöfartsregler och kapacitet. Den geografin gör att en global chock snabbt blir en lokal prissmäll, och det sker i en marknad där många företag har tunna marginaler och inte kan prissäkra sig som ett oljebolag.

Mekanismen handlar inte bara om råoljepriset. Krigsriskförsäkringar, längre rutter och stramare handelsfinansiering kan strypa leveranser även när det ”finns fat” någonstans på papperet. När det inträffar slutar avtal med ”fast pris” i detaljhandeln och i offentlig sektor att fungera som tänkt: antingen kräver leverantören omförhandling, tjänsten kapas, eller så flyttas kostnaden över till nödpåslag och skattefinansierat stöd. Kaliforniens erfarenhet blir därmed en renodlad illustration av hur prisstyrning och politiskt dirigerad energipolitik kan hålla tillbaka investeringar i åratal och sedan, när krisen kommer, upptäcka att den saknade kapaciteten inte går att trolla fram med pressmeddelanden.

Walz hävdade att Kalifornien har ”bestämt sig för att förlita sig på import”, kallade det ”ett farligt spel” och uppmanade politikerna att utlysa energinödläge samt rulla tillbaka skatter och klimatregler. Delstatens svar, via guvernör Gavin Newsoms kansli, var att anklaga oljebolagen för att ”kassa in” och att rama in bensinpriserna som en politisk strid med Donald Trump, snarare än som ett utbudsproblem.

Den federala regeringen har redan börjat använda extraordinära verktyg: ZeroHedge noterar att Trumpadministrationen åberopat krisfullmakter från krigstid för att återstarta havsbaserad produktion via Sable Offshore och tillfälligt lättat på Jones-lagen för att minska flaskhalsar i kustsjöfarten. Sådana åtgärder kan flytta fysiska volymer dit de behövs, men de upphäver inte år av raffinaderinedläggningar, trög tillståndsgivning och osäkerhet kring regler.

Kaliforniens dieselpris har skrivit ut en siffra som ser ut som en rubrik. Den viktigare detaljen är att delstaten nu förhandlar med fysik och sjöfartstidtabeller, inte med valrörelsens budskap.