Venezuela inför 45 dagars energisparplan när strömavbrotten sprider sig
Regeringen skyller på torrperiod och solens lutning och uppmanar hushåll ställa luftkonditionering på minst 21 grader, statligt elmonopol och politiskt satta priser gör ransonering till snabbaste åtgärden medan landet lockar utländska investerare till ett elnät som ändå slocknar
Bilder
Venezuela forgets about Maduro and starts down an irreversible path
english.elpais.com
Venezuela har lanserat en 45 dagar lång ”nationell energisparplan” samtidigt som strömavbrotten breder ut sig över landet. Invånare i västliga delstater som Zulia, Falcón och Táchira uppger att elen kan vara borta upp till åtta timmar om dagen. Tillförordnade presidenten Delcy Rodríguez har enligt El País uppmanat hushållen att inte ställa luftkonditioneringen lägre än 21 grader, att dra ur ”icke nödvändiga” apparater och att undvika att ladda flera elektroniska enheter samtidigt. Regeringen skyller belastningen på säsongsfaktorer, däribland torrperioden och det man kallar ”solens deklination”, men strömavbrotten började långt före tillkännagivandet.
Den omedelbara kostnaden är konkret. Spänningsfall och spänningsspikar skadar hushållsapparater, samtidigt som avbrotten slår ut internet och telefoni och stänger ned handel och tjänster, rapporterar El País. Oannonserad ransonering har i åratal varit vardag i delar av landet, vilket gör den nya planen mindre till en kursändring och mer till ett försök att klä ett gammalt haveri i formen av en medborgarkampanj. När elpriset sätts politiskt och leveransen sköts av ett statligt monopol blir den snabbaste åtgärden inte investeringar utan ransonering – kostnaden vältras över på hushåll och företag som varken kan reparera näten, köpa reservdelar eller bygga ut kapaciteten.
Rodríguez har försökt signalera ett nytt grepp genom att utse Rolando Alcalá, elingenjör från Simón Bolívar-universitetet, att leda sektorn och därmed ersätta en militärt tung styrning av kritisk infrastruktur. Ändå är den officiella linjen att systemet ”återhämtar kapacitet” men fortfarande inte klarar efterfrågan eller behoven i en ekonomi som påstås vara på väg tillbaka. Den obalansen blir viktig eftersom regeringen samtidigt marknadsför Venezuela som ”öppet för affärer” efter den politiska brytning som följde på Nicolás Maduros tillfångatagande och den delvisa återupprättelsen av relationerna med USA.
I den säljkampanjen blir elen flaskhalsen som riskerar att göra olje- och gasreserver till inlåsta tillgångar. Colombias utrikesminister Rosa Villavicencio sade till El País att Venezuela har kolväten men saknar den energi som krävs för att utveckla dem, och hävdade att Colombia – via Ecopetrol – kan bidra med teknisk och logistisk förmåga att producera el. Även Washington positionerar sig: USA:s finansdepartement utfärdade i februari tillstånd som låter amerikanska företag sälja teknik och tjänster kopplade till elproduktion och eldistribution, enligt El País.
Mönstret är välkänt i länder där staten insisterar på att kontrollera både tillgången och penningflödet. Utländska partners bjuds in för att leverera kapital, utrustning och sakkunskap, men driftsbesluten förblir politiska, taxorna förblir administrativt fastställda och underhåll konkurrerar med andra prioriteringar i budgeten. Investerare kan därmed förväntas bära affärsrisk utan att få verklig kontroll över de villkor som avgör om ett elnät är stabilt.
För tillfället är regeringens mest konkreta krav att venezuelaner ändrar sina vardagsvanor. I de avbrottsdrabbade delstaterna slocknar elen ändå.