Kriget med Iran driver upp räntorna på statsobligationer i Europa och USA

Statsobligationsmarknaderna i Europa och USA har prisat om snabbt när kriget mot Iran går in på sin fjärde vecka, med de korta räntorna som tydligast draglok. Enligt Euronews har den brittiska tioåriga statsobligationsräntan stigit från omkring 4,2 procent före konflikten till över 5 procent, medan den tvååriga hoppat från ungefär 3,5 till cirka 4,6 procent som mest. En sådan rörelse brukar investerare koppla till förväntningar om stramare penningpolitik.

Det är inte bara en berättelse om dyrare energi. Högre olje- och gaspriser spiller över i inflationsförväntningar, men obligationsmarknaden tycks i hög grad prisa in ett finansieringsproblem: högre inflation ökar sannolikheten för räntehöjningar, och högre räntor gör det dyrare för staten att bära sin skuld och att löpande refinansiera korta löptider. Euronews beskriver en så kallad björnflackning av räntekurvorna, där de korta räntorna stiger mer än de långa, eftersom tvåårsräntan i praktiken fungerar som en folkomröstning om vad centralbankerna gör härnäst. När den korta änden rör sig först slår det snabbt igenom i bankers upplåningskostnader, bolånegivning och företagskrediter via högre finansieringskostnader och större kreditpåslag, även om den ursprungliga stöten kom från energimarknaden.

Europa tar smällen mer synligt än USA. Tysklands tioåriga statsobligationsränta har rört sig mot 3 procent från omkring 2,65, medan den tvååriga stigit från ungefär 2 till cirka 2,65 procent och närmar sig flerårshögsta, rapporterar Euronews. Frankrike och Italien visar samma mönster: tvåårsräntorna upp kraftigt, tioårsräntorna högre men mindre. Storbritannien sticker ut eftersom landet levt med högre inflation än jämförbara ekonomier, vilket gör investerare mer känsliga för risken att inflationsförväntningar biter sig fast – och tvingar beslutsfattare att visa att de fortfarande är beredda att strama åt även när tillväxten försvagas.

Kombinationen av energidriven inflation ovanpå skör tillväxt är skälet till att marknadens fokus flyttats från fat till räntepunkter. Högre förväntningar på styrräntan fortplantar sig in i bankernas balansräkningar genom värdeförluster på obligationsinnehav och stramare kreditgivning, samtidigt som stater möter högre räntekostnader på skulden just när hushåll och företag pressas av dyrare bränsle och transporter. Även ”säkra” tillgångar kan börja handlas som likviditetskällor: när säkerhetskrav stiger och kontanter blir en bristvara säljer investerare det de kan, inte bara det de vill.

Det bidrar till att förklara varför guld inte uppträtt som en entydig fristad. The Independent noterar att guldet, efter att tidigare i år ha stigit till rekordnivåer, fallit kraftigt trots ökad geopolitisk risk – ett mönster som stämmer med tvingade försäljningar och efterfrågan på dollarfinansiering under stressperioder.

I London ligger samma räntekurva för brittiska statsobligationer som en gång förankrade pensionsprissättning nu nära nivåer som senast sågs under tidigare inflationsskräck. Kriget höjde inte bara priset på energi; det höjde priset på pengar.