Teknik

Amerikanska senatorer vill tvinga datacentraler redovisa elräkningar timme för timme

Josh Hawley och Elizabeth Warren kräver årlig rapportering till energimyndigheten EIA med uppdelning mellan AI och molntjänster samt vem som betalar nätförstärkningar, första steget när beräkningskraft blir en reglerad nyttighet och kostnader kan vältras över på andra elkunder

Bilder

Tim De Chant Tim De Chant techcrunch.com

Två amerikanska senatorer vill att federala energistatistiker ska börja kartlägga datacentralers elräkningar i detalj, ned på timnivå och med uppgift om vilka elpriser bolagen faktiskt betalar. Det är ett tidigt steg mot att behandla beräkningskraft för artificiell intelligens som en reglerad insatsvara, snarare än en privat driftfråga. Enligt TechCrunch har republikanen Josh Hawley och demokraten Elizabeth Warren bett USA:s energiinformationsmyndighet, Energy Information Administration, att införa ett obligatoriskt årligt rapporteringskrav för datacentraler och andra stora elförbrukare, med motiveringen att planerare saknar ”tillförlitliga, standardiserade data” när efterfrågan ökar snabbt.

Begäran är ovanligt finmaskig. Senatorerna vill ha timvisa, årliga och högsta belastningsvärden; en uppdelning mellan arbetslaster för artificiell intelligens och vanliga molntjänster; uppgifter om vilka förstärkningar av elnätet som krävs när mycket stora anslutningar tillkommer; vem som betalar dessa åtgärder; samt om datacentraler deltar i så kallade efterfrågeflexibilitetsprogram där elbolag betalar kunder för att minska förbrukningen. Wired rapporterade först om brevet, skriver TechCrunch, och lagstiftarna bad myndigheten svara senast den 9 april.

Tidpunkten speglar hur snabbt datacentraler gått från att vara en fastighetskategori till att bli ett problem för elnätsplaneringen. TechCrunch noterar att Googles datacentraler fördubblade sin elförbrukning mellan 2020 och 2024, och att planerade nya datacentraler kan nära nog tredubbla sektorns elbehov till 2035. I marknader där produktion, överföring och tillståndsprocesser redan går långsamt tvingar stora ”nya laster” fram ett val: bygg ut kapaciteten, ransonera befintlig kapacitet eller vältra över kostnader på andra användare.

Washington börjar nu granska bokföringen som avgör vem som tar smällen. Om ett elbolag måste bygga om stationer eller förstärka överföringen för att försörja en anläggning i hyperskala kan notan spridas på alla abonnenter, faktureras direkt till datacentralen eller socialiseras genom offentliga incitament. Senatorernas brev frågar uttryckligen hur förstärkningar finansieras, vilket signalerar att ”tillväxten för artificiell intelligens” håller på att bli en omstridd post i elprisärenden.

Energy Information Administration är ingen tillsynsmyndighet utan en insamlare av statistik inom energidepartementet, skapad 1977 efter oljekriserna för att ge energipolitiken en statistisk ryggrad. Men när en sektor blir en namngiven kategori i federala undersökningar blir den synlig för lagstiftare och myndigheter som skriver regler. Myndighetens chef Tristan Abbey sade i december att den skulle vara en ”väsentlig aktör” i att samla in efterfrågedata från datacentraler, och varnade för att en ny undersökning från grunden kan ta omkring två år – om inte myndigheten använder snävare befogenheter för att gå snabbare fram.

Brevet kommer dessutom samtidigt som mer direkta politiska hot. TechCrunch rapporterar att senator Bernie Sanders och representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez sagt att de tänker lägga fram lagstiftning för att stoppa nybyggnation av datacentraler tills kongressen enats om hur artificiell intelligens ska regleras. Ett byggstopp och ett rapporteringskrav är olika verktyg, men pekar åt samma håll: beräkningskapacitet dras in i den tillstånds- och kontrollapparat som används för annan infrastruktur där det råder knapphet.

För operatörer är den omedelbara bördan mer pappersarbete. Den långsiktiga effekten är att tillgång till el – som tidigare kunde förhandlas fram mer privat med elbolag – börjar likna ett tillstånd. Myndighetens nästa formulär kan bli första dokumentet i en akt som avgör vilka projekt som får byggas och vilka som får vänta på ”nätberedskap”.

Om myndigheten antar senatorernas förslag blir de första siffrorna den publicerar vardagliga: megawatt per timme, kronor per kilowattimme, kostnader för förstärkningar per region. Men de talar också om för beslutsfattare exakt var flaskhalsarna finns.