Mastodon gör om för att kännas som vanlig konsumentapp
Förenklar profiler och flöden för att locka nybörjare när aktiva användare sjunker till omkring 800000, mer enhetlig användarupplevelse driver federationen mot standarder och informellt centrum
Bilder
Image Credits:Mastodon
Image Credits:Mastodon
Image Credits:Mastodon
Image Credits:Mastodon
Image Credits:Mastodon
Image Credits:Mastodon
Image Credits:Mastodon
Image Credits:Mastodon
Sarah Perez
techcrunch.com
Mastodon har börjat rulla ut en omarbetning som ska få det federerade sociala nätverket att kännas mindre som ett entusiastverktyg och mer som en konsumenttjänst. Uppdateringen, som presenterades i torsdags, gör om användarprofiler, förenklar hur inlägg och svar visas och lägger till små förklaringar i gränssnittet för nykomlingar som snubblar på plattformens kontonamn med två snabel-a, enligt TechCrunch.
De omedelbara förändringarna är mest ytliga: färre flikar, mindre rörigt, lättare att redigera. Men de pekar på en djupare spänning i varje decentraliserat system som försöker växa. Mastodons löfte är att inget enskilt bolag kontrollerar algoritmer eller modereringsregler, eftersom användare ansluter till fristående servrar som kan sätta egna regler. I praktiken är det första nya användare efterfrågar inte styrningsteori utan förutsägbarhet: ”Var registrerar jag mig?”, ”Vem ska jag följa?”, ”Varför hittar jag inte folk?”, ”Varför ser profiler olika ut på olika enheter?” Ju mer Mastodon försöker besvara det genom introduktionsflöden, upptäcktsfunktioner och standardval, desto mer måste beteendet likriktas mellan servrar.
Den likriktningen kommer sällan som ett öppet maktövertagande. Den kommer som användarvänlighet. När Mastodon slår ihop två profilvyer till en enda flik, ”Aktivitet”, med en rullgardinsmeny, väljer man samtidigt hur ett konto ”ska” se ut. När man lyfter fram länkverifiering och föreslår utvalda ämnesmärkningar, knuffar man användare mot ett gemensamt rykte- och statuspråk. När man inför ”Samlingar” (startpaket) och citatinlägg – funktioner som vanliga användare förväntar sig – skapar man också nya objekt som servrar och klienter måste hantera på ett enhetligt sätt för att nätverket ska kännas sammanhängande.
Federering kan tåla stor ideologisk mångfald, men den är mindre förlåtande mot splittring i gränssnitt och beteende. Om människor kan flytta mellan servrar ska kostnaden för ett dåligt modereringsbeslut i teorin vara att användaren lämnar. Men utträde fungerar bara när identitet, upptäckt och sociala nätverk kan flyttas på ett sätt som vanliga användare begriper. Det pressar ekosystemet mot gemensamma konventioner, sedan mot gemensam efterlevnad och till sist mot några faktiska referenslösningar – de klienter och servrar som definierar vad som ”fungerar”. Tyngdpunkten behöver inget formellt ägande; det räcker att den blir platsen där kompatibilitet avgörs.
Mastodons egna siffror visar varför projektet nu strävar efter mer massmarknadspolerad form. TechCrunch noterar att antalet månatligt aktiva användare ligger runt 800 000, ned från ungefär en miljon vid toppen efter flykten från Twitter. Ett nätverk som vill växa har inte råd att kräva att varje ny användare först lär sig skillnaden mellan lokala tidslinjer och federerade tidslinjer.
Omarbetningen tar bort en karusell med fastnålat inlägg som användare ogillade och ersätter den med ett enda utvalt inlägg samt en knapp för att ”visa alla”. Det är en liten förändring, men också en påminnelse: även i ett decentraliserat nätverk är det alltid någon som avgör vilka kompromisser som räknas som ”bättre”.