Putin kräver oligarkpengar till krigskassan

Rysslands president Vladimir Putin har bett några av landets rikaste affärsmän att göra ”donationer” till statsbudgeten, i takt med att krigets utgifter fortsätter och traditionell finansiering blir svårare att upprätthålla.

Uppgiften, som Financial Times rapporterat och som förmedlats av Reuters, signalerar en förskjutning från formella intäktsverktyg – skatter, upplåning och inflation – mot något som ligger närmare politisk insamling, där tillträde och trygghet kan prissättas genom kontantöverföringar. The Independent, med hänvisning till samma rapportering, beskriver det som ett försök att stabilisera statens finanser medan Kreml fortsätter sin kampanj i Ukraina.

Ryssland har i åratal försökt skydda de offentliga finanserna mot sanktioner genom att bygga reserver, styra om handelsflöden och luta sig mot inhemska banker. Men en krigsekonomi har en tendens att göra varje balansräkning till en statlig tillgång. När budgetutrymmet krymper är de lättaste pengarna ofta de som redan finns innanför systemets väggar: oligarker med tillgångar på hemmaplan, reglerade företag och begränsade möjligheter att lämna. En ”donation” går dessutom snabbare än ett skattebeslut. Den kringgår riksdagsbehandling, rättsliga överklaganden och den politiska kostnaden av att öppet medge att staten behöver en ny pålaga.

För affärsmännen som får samtalet ändras kalkylen. Kapital som annars kunde ha gått till investeringar, utdelningar eller utförsel av tillgångar omtolkas till en lojalitetsbetalning, och priset för att inte lyda blir omöjligt att förutse. Det driver fram defensivt beteende: mindre långsiktiga satsningar, mer kortsiktig kassauttagning och större fokus på politiskt beskydd i stället för produktivitet. Det kan också öka klyftan mellan insiders – som kan förhandla om sin ”insats” – och alla andra, som i praktiken betalar via högre priser, inflation eller tvångsmobilisering.

Kreml har använt liknande metoder tidigare, från påtryckningar på stora företag till ”frivilliga” regionala bidrag och i praktiken obligatorisk sponsring av statliga prioriteringar. Det nya är sammanhanget: ett utdraget krig, sanktioner som försvårar utländsk upplåning och handelsfinansiering, samt en inhemsk ekonomi som allt mer organiseras kring statlig upphandling och säkerhetskrav. När staten börjar behandla privata förmögenheter som en beredskapsreserv säger den samtidigt till marknaden att regelboken bara gäller på villkor.

Enligt rapporten sade Putin också till oligarkerna att Ryssland kommer att fortsätta strida tills landet kontrollerar hela Donbasregionen. Budgeten, med andra ord, förväntas finansiera ett mål definierat i territoriella termer snarare än i statsfinansiella.