Brittiskt bensinpris över 150 pence litern igen

Bilder

×

The UK’s second largest fuel retailer also rejected accusations that petrol sellers might be ‘profiteering’ from higher pricing in recent weeks (PA) independent.co.uk

RAC data reveals that the average price of unleaded petrol has surged by more than 14p a litre, now standing at 147.19p (Alamy/PA) Alamy/PA

nbcnews.com

Damage to residential buildings following an airstrike in Tehran on Friday. Majid Saeedi / Getty Images nbcnews.com

Iran's Kharg Island might become central to the war nbcnews.com

Bulk carriers sit anchored in Muscat, Oman as the Strait of Hormuz remains too dangerous to pass on March 22, 2026.Elke Scholiers / Getty Images nbcnews.com

A displaced child at a temporary encampment in Beirut on Thursday.Murat Sengul / Anadolu via Getty Images nbcnews.com

‹ ›

Bensinpriset i Storbritannien har åter klättrat över 150 pence per liter, medan dieseln närmar sig 180 pence, efter att Iran sagt att landet skulle stänga Hormuzsundet och risken för sjöfarten i Persiska viken åter sköt i höjden, enligt The Independent. Asdas verkställande styrelseordförande Allan Leighton varnade för att efterfrågetoppar redan orsakar ”tillfälliga brister” vid ”någon enstaka pump” när bensinstationer väntar på leveranser. Brentolja har handlats tillbaka kring 110 dollar per fat efter att kortvarigt ha fallit under 100 på förhoppningar om samtal.

Prischocken handlar inte bara om hur mycket olja som finns i världen, utan om huruvida en last faktiskt kan flyttas, försäkras, finansieras och levereras i tid. När krigsriskpåslag stiger prissätter försäkringsbolag om rutterna och skärper villkoren, och kostnaden hamnar omedelbart på fraktbolagen – ofta innan någon fysisk brist ens syns i raffinaderiernas produktion. Bankerna som står för handelsfinansieringen får då ett annat problem: de lånar inte längre mot ett stabilt flöde av laster, utan mot en kedja av motparter vars leveransförmåga nu beror på robotar, drönare, hamnstängningar och politiska tillstånd. En liten förändring i upplevd sannolikhet kan bli ett hårt ”nej” från kreditkommittéer, vilket minskar antalet resor som kan finansieras till vilket pris som helst.

Denna privata åtstramning fungerar som ransonering. Färre laster rör sig, lagren slutar hållas ”smala”, och köpare med mest brådskande behov bjuder upp det utbud som redan finns i land. Resultatet blir ett pris som rensar marknaden på osäkerhet, inte en enkel övervältring från råolja till pump. Leightons kommentar att ”toppar kan leda till tillfälliga brister” beskriver just denna mikromekanism: bilister reagerar på svängningar genom att tanka tidigare, medan den logistiska ledningen – planerade leveranser, tillgång på tankbilar, terminalkapacitet – inte kan växa över en natt.

Politiska svar tenderar att jaga den synliga siffran på prisskylten. Anklagelser om ”ockerpriser”, som Leighton avvisade, riktas mot detaljhandelns marginaler samtidigt som han uppgav att Asdas marginal skulle minska. Skattesänkningar kan dämpa den omedelbara smällen men flyttar också notan till statens balansräkning, medan pristak riskerar att göra ett högt pris till tomma pumpar genom att det blir olönsamt att leverera det sista, dyraste utbudet. Marknadens disciplin är brutal men snabb: högre priser och stramare kredit minskar förbrukningen och tvingar fram prioriteringar utan riksdagsomröstning.

I Storbritannien var det praktiska rådet från bilistorganisationen RAC att ”jämföra priser” och undvika motorvägsstationer, där blyfri bensin i genomsnitt låg på 166 pence och diesel på 182 pence, enligt The Independent. Redan innan någon formell blockad införts beter sig bränslesystemet som om en sådan redan fanns.