Huthirörelsen skjuter ballistiska robotar mot Israel från Jemen
Första inträdet i Irankriget breddar konflikten till Röda havets flaskhals Bab al-Mandab, en nedskjuten robot räcker för att försäkringar och fraktpåslag ska höja Europas energi- och importpriser
Bilder
Houthi supporters rally in solidarity with Iran. The forces said on Saturday they had fired a salvo of ballistic missiles at ‘sensitive Israeli military sites’. Photograph: Yahya Arhab/EPA
theguardian.com
Volodymyr Zelenskyy has announced Ukraine and the UAE have agreed to cooperate on defence. Photograph: Qatar Amiri Diwan/AFP/Getty Images
theguardian.com
Trump told Saudi Arabia it was time to normalise relations with Israel in return for the attack on Iran. Photograph: Evelyn Hockstein/Reuters
theguardian.com
Huthistyrkor i Jemen uppgav på lördagen att de avfyrat en salva ballistiska robotar mot vad de kallade ”känsliga israeliska militära mål”. Enligt tidningen Guardian är detta huthiernas första inträde i det pågående kriget med Iran. Israel sade att man avvärjt en robot som kom från Jemen. Steget vidgar en konflikt som redan har drivit upp Europas bränslekostnader genom dyrare krigsriskförsäkringar och längre sjövägar.
Den omedelbara militära effekten kan bli begränsad, men den kommersiella effekten är lättare att räkna på. Sundet Bab al-Mandab i södra änden av Röda havet är en smal flaskhals för containertrafik och energiflöden mellan Asien, Gulfområdet och Europa, och ligger ”uppströms” Suezkanalen. När ett hot uppstår i en sådan flaskhals krävs ingen fullständig avstängning för att beteenden ska ändras: försäkringsbolag skärper undantag, försäkringsgivare lägger på krigsriskpåslag och befraktare kräver högre fraktsatser för att kompensera längre resor och högre bränsleförbrukning. Resultatet blir ett logistiktillägg som först träffar importörer och sedan konsumenter, även om varuflödena fortsätter.
Guardian noterar att Saudiarabien har kunnat leda om en del oljeexport via rörledning till Röda havet sedan Iran nästan helt stängde Hormuzsundet. Den omvägen bygger på att Röda havet förblir farbart. Om en andra flaskhals blir fientlig tvingas fler laster gå runt Godahoppsudden, vilket binder upp fartyg och containrar längre och förvandlar ”leverans i sista stund” till lagerhållning ”för säkerhets skull”. För Europa brukar det landa som högre leveranspriser på energi och på varje importerad insatsvara med snäv tidsplan – kemikalier, komponenter och säsongsvaror i handeln – eftersom kostnaden syns som frakt, försäkring och bundet rörelsekapital snarare än som en tydlig tull.
Krigets spridning märks också i ökade risker för infrastruktur kring Gulfområdet. Guardian hänvisar till uppgifter i amerikanska medier om en robot- och drönarattack mot flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien, där minst tolv amerikanska soldater ska ha skadats, samt drönaranfall som skadade radar vid Kuwaits internationella flygplats. Irans centrala operativa ledning, enligt samma uppgifter, påstod sig ha riktat in sig på ett lager i Dubai med ett ukrainskt system mot drönare – ett påstående som Dubais myndigheter inte omedelbart bekräftade. Varje nytt mål utvidgar kartan över områden som försäkringsbolag och rederier måste betrakta som ”utsatta”, och kostnaden för den försiktigheten tas ut på varje resa, inte bara på de som faktiskt träffas.
Pakistan står värd för ett möte med Mellanösterns makter på måndag, men Guardian skriver att samtalen inte tycks omfatta de stridande parterna. Under tiden sätts riskpåslaget i Röda havet av robotbanor och försäkringsvillkor, snarare än av högtidliga kommunikéer.
En enda avvärjd robot från Jemen är ingen blockad. Men den räcker för att varje fartyg som passerar Bab al-Mandab ska bära en högre prislapp.