Afrika

Sydafrika byter namn på Graaff-Reinet till Robert Sobukwe

Ministern kallar det återupprättelse efter kolonialism och apartheid och följer 1 500 namnbyten sedan år 2000, 83,6 procent av invånarna säger nej men får ändå betala med nya skyltar register och varumärke

Bilder

A survey in December 2023 found that over 80% of the town’s residents opposed the name change. Photograph: Marco Longari/AFP/Getty Images A survey in December 2023 found that over 80% of the town’s residents opposed the name change. Photograph: Marco Longari/AFP/Getty Images theguardian.com
A car in the town displays a poster of the Hands Off Graaff-Reinet group. Photograph: Marco Longari/AFP/Getty Images A car in the town displays a poster of the Hands Off Graaff-Reinet group. Photograph: Marco Longari/AFP/Getty Images theguardian.com
The old train station in the town, whose centre is filled with elegant, white-washed Cape Dutch buildings. Photograph: Marco Longari/AFP/Getty Images The old train station in the town, whose centre is filled with elegant, white-washed Cape Dutch buildings. Photograph: Marco Longari/AFP/Getty Images theguardian.com
Laughton Hoffman said the name Graaff-Reinet had become ‘a benefit for the people and economy of the town’. Photograph: Rachel Savage/The Guardian Laughton Hoffman said the name Graaff-Reinet had become ‘a benefit for the people and economy of the town’. Photograph: Rachel Savage/The Guardian theguardian.com
A covered-up statue of Robert Sobukwe, outside the closed Robert Mangaliso Sobukwe Museum in the town. Photograph: Rachel Savage/The Guardian A covered-up statue of Robert Sobukwe, outside the closed Robert Mangaliso Sobukwe Museum in the town. Photograph: Rachel Savage/The Guardian theguardian.com

Sydafrikas minister för idrott, konst och kultur, Gayton McKenzie, har godkänt att staden Graaff-Reinet ska byta namn till Robert Sobukwe, rapporterar The Guardian. Beslutet har utlöst namninsamlingar, konkurrerande demonstrationer och formella klagomål från invånare. Graaff-Reinet grundades 1786 och fick namn efter den nederländske guvernören Cornelis Jacob van de Graaff och hans hustru. Det nya namnet skulle i stället hedra Sobukwe, en antiapartheidaktivist som föddes och ligger begravd i staden, senare grundade Pan-afrikanska kongressen och ledde protester mot apartheidregimens passlagar före massakern i Sharpeville 1960.

Namnbyten är inget nytt i Sydafrika. En officiell databas visar att över 1 500 ortnamn ändrats mellan 2000 och 2024, däribland hundratals postkontor, åtskilliga floder och flera flygplatser. Port Elizabeth blev Gqeberha 2021. Departementet beskriver den senaste omgången av 21 ändringar, där Graaff-Reinet ingår, som en del av en ”återställande rättvisa” som ska rätta till namnarv från kolonialtiden och apartheid.

Men striden i Graaff-Reinet blottlägger en återkommande egenskap i processen: politiken är billig för beslutsfattarna medan omställningskostnaderna hamnar lokalt. Nya vägskyltar, kartor, brevpapper för skolor och vårdkliniker, företagsregistreringar, turistmarknadsföring och det sega arbetet med att uppdatera register och adresser kräver tid och pengar. Kostnaderna sprids ut över hushåll och småföretag, vilket gör dem lätta att bortse från när staten presenterar beslutet som en symbolfråga.

Uppgifter om lokal opinion som tidningen hänvisar till pekar dessutom på ett legitimitetsproblem. En undersökning i december 2023 av geografiläraren Ronnie Donaldson vid Stellenboschs universitet fann att 83,6 procent av invånarna motsatte sig namnbytet, däribland 92,9 procent av de färgade och 98,5 procent av de vita; omkring en tredjedel av de svarta invånarna stödde det. Undersökningen omfattade 367 personer och angav stadens befolkningssammansättning till 54 procent färgade, 27,2 procent svarta och 18,8 procent vita. Donaldson skrev att många upplevde att bytet skulle sudda ut en del av deras identitet som ”Graaff-Reinetbor”.

Förespråkarna menar att koloniala namn bevarar ett offentligt landskap byggt för att ära härskare snarare än de styrda, och att ett minne av Sobukwe är en del av att fullborda övergången efter apartheid. Motståndarna, däribland invånare som betonar att de inte försvarar nederländsk kolonialism i sig, beskriver det nuvarande namnet som ett etablerat kommunalt varumärke med ekonomiskt värde. En företrädare för en lokal ideell organisation sade till The Guardian att stadens kapnederländska arkitektur och invanda turistidentitet hänger ihop med namnet som står i resehandböcker och resplaner.

Mönstret känns igen i kommun efter kommun: samråd blir en formell ritual, medan det slutliga avgörandet tas på ministernivå och kostnaderna vältras över på invånare som måste anpassa sig. Staten kan inkassera symbolisk utdelning för ”omvandling” med en underskrift i en författningskungörelse; en småstad får sedan leva med de administrativa följderna i åratal.

McKenzies beslut godkändes den 6 februari. Tvisten sedan dess har tagit formen av namninsamlingar, gatuprotester och brevväxling – pappersarbete som riskerar att mångdubblas om det nya namnet blir det som banker, försäkringsbolag och statliga register kräver.