Starcloud tar in riskkapital för datacenter i rymden

Rymdbolaget Starcloud, som säljer ”datorkraft i omloppsbana”, har tagit in 170 miljoner dollar i en finansieringsrunda av typen serie A ledd av Benchmark och EQT Ventures. Det ger bolaget en värdering på omkring 1,1 miljarder dollar, enligt TechCrunch. Starcloud har redan skjutit upp en satellit med ett grafikkort av typen Nvidia H100 och uppger att en andra farkost med flera grafikkort – däribland ett Nvidia Blackwell-kretskort och ett serverkort från Amazon Web Services – ska följa senare i år. Nästa steg är en större ”datacentralfarkost” anpassad för SpaceX lastsystem i raketen Starship.

Säljargumentet handlar mindre om rymdromantik och mer om att det blivit allt trögare att bygga datacentraler på jorden. Köer för elanslutningar, lokala tillståndsstrider och tvister om nätförstärkningar bromsar ny kapacitet just när träning och drift av artificiell intelligens kräver mer el och fler grafikkort. Starclouds verkställande direktör Philip Johnston hävdar att omloppsbana på sikt kan leverera el för omkring fem cent per kilowattimme – men bara om Starships uppskjutningspris faller till ungefär 500 dollar per kilogram och om Starship flyger tillräckligt ofta för att uppskjutningar ska bli rutin. Den brasklappen är avgörande: bolaget medger att man inte kan konkurrera i energipris förrän Starship går i hög takt, vilket man väntar sig först 2028–2029, och möjligen senare.

Det Starcloud faktiskt säljer i dag är inte en ersättare till de stora molnleverantörerna. Den närmaste affärsmodellen är att betjäna andra rymdfarkoster: att bearbeta sensordata i rymden i stället för att skicka ned rådata till jorden, där överföringskapacitet och tillgång till markstationer kan bli en flaskhals. TechCrunch noterar att Starclouds första satellit analyserar data från Capella Spaces radarsatelliter, ett exempel där ”beräkning nära sensorn” kan vara värdefullt även om det är dyrt.

Den långsiktiga visionen – att flytta jordiska arbetslaster bort från planeten – stöter på fysik och driftsäkerhet. Strålning, uppskjutningsvibrationer och värmehantering är inte små ingenjörsdetaljer; Starcloud uppger själv att ett Nvidia A6000-grafikkort gick sönder under en uppskjutning, och att körningen av ett H100 i rymden delvis handlade om att lära sig vad som brister. Fördröjningar i nätet försvinner inte heller: omloppsbana är nära, men inte lokal, och många företagsarbetslaster bygger på förutsägbar nätprestanda, inte avbrott och omloppsfönster.

Jämförelsen med jordbaserad utbyggnad är talande. TechCrunch hänvisar till uppskattningar om att datacentraler i USA med mer än 25 gigawatt effekt är under byggnad, medan till och med SpaceX konstellation Starlink med 10 000 satelliter producerar i storleksordningen 200 megawatt. Starclouds planerade ”Starcloud 3”-farkost beskrivs som en plattform på 200 kilowatt och tre ton – vilket innebär att avståndet mellan prototyper i omloppsbana och jordisk skala mäts i storleksordningar, inte i några få produktgenerationer.

Finansieringsrundan är därför ett vad på att två tidplaner rör sig i takt: att billigare uppskjutningar kommer innan jordiska begränsningar lättar, och att hårdvara i omloppsbana blir pålitlig innan kunder kräver driftsäkerhet i datacentralklass. Hittills vilar färdplanen på en raket som ännu inte flyger kommersiellt.

Starcloud uppger att den första H100-satelliten sköts upp i november 2025 och att den första kostnadsmässigt konkurrenskraftiga datacentralen i omloppsbana hänger på tillgång till Starship 2028 eller 2029.