Regeringen utreder om kommunpolitiker ska sluta granska kommunerna

Regeringen har tillsatt en utredning om huruvida kommuner även fortsättningsvis ska granskas av politiskt utsedda kommunala revisorer. Civilminister Erik Slottner säger att syftet är ”större öppenhet” och pekar på den inbyggda orimligheten i att politiker granskar verksamheter som drivs av deras egna partier, enligt Aftonbladet.

Frågan rör en del av den offentliga sektorn där drivkrafterna är ovanligt direkta. Kommunala revisorer sitter nära vardagsbesluten i skolan, socialtjänsten, upphandlingar och kommunala bolag. De kan begära in handlingar, skriva kritiska rapporter och föreslå att fullmäktige vägrar bevilja ansvarsfrihet. Eftersom de väljs lokalt speglar de också ofta lokala motsättningar: i en liten, tätt sammanhållen kommun kan granskningen bli försiktig, medan ett splittrat fullmäktige kan få revisionen att fungera som ett politiskt tillhygge. Regeringens svar är att ”utreda” modellen i stället för att bara skärpa reglerna kring jäv.

I praktiken skulle en förskjutning mot mer yrkesmässiga eller mer centraliserade ordningar ändra vem som bär kostnaden för konfrontation. En lokal revisor som bor i kommunen måste hantera följderna – socialt och vid valurnan – av att peka ut en mäktig nämndsordförande. Ett mer standardiserat system, byggt på anställda specialister och nationella mallar, kan vara svårare för lokala väljare att belöna eller straffa. Pappershanteringen blir prydligare, men ansvaret kan också bli lättare att vältra över: besluten följer ”processen”, och misslyckanden blir ”systemfel”.

Utredningen har dessutom ett separat men näraliggande uppdrag: att föreslå hur den grundlagsfästa offentlighetsprincipen kan utsträckas till Sveriges Kommuner och Regioner. Slottner menar att organisationen hanterar stora mängder skattemedel men samtidigt står utanför de öppenhetsregler som binder myndigheter. Ett sådant förslag skulle öka den formella insynen, men det synliggör också hur mycket makt som flyttats från valda fullmäktigeförsamlingar till gemensamma kommunala organ, nätverk och upphandlad sakkunskap.

Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 december 2027. Fram till dess fortsätter de kommunala revisorerna att utföra det arbete som regeringen nu beskriver som strukturellt problematiskt – men med en statlig granskning hängande över sig genom ytterligare två kommunval.