DN:s ledarredaktion: Regionernas it-haverier i vården fortsätter

Dagens Nyheters ledarsida lånar en replik ur en reklamfilm för KPA Pension – ”Skolplattformen … det värsta som har hänt” – som genväg till ett välkänt svenskt mönster: offentliga it-system som levereras sent, spräcker budgeten och i praktiken inte går att använda.

Ledaren kopplar skämtet till ett färskare haveri med betydligt högre insatser. Västra Götalandsregionens planerade införande av Millennium, ett vårdsystem inköpt från Oracle, har först pausats och därefter stoppats efter att det bedömts vara osäkert för patienterna. Enligt DN har regionen redan lagt 3,7 miljarder kronor. Stockholms Skolplattformen, som tvingade lärare och föräldrar in i ett system som ofta inte fungerade, kostade 1,3 miljarder.

Ledarsidans mest konkreta poäng är att misslyckandena inte kom som en överraskning. I båda fallen varnade de som faktiskt skulle arbeta i systemen – lärare respektive kliniker – upprepade gånger för att verktygen skulle öka den administrativa bördan och slå sönder arbetsflöden. De blev överkörda tills skadorna blev offentliga och politiskt omöjliga att bortförklara.

DN pekar ut själva upphandlingen som mekanism. Offentliga beställare beskriver en färdig slutprodukt i förväg och gör sedan en upphandling mot den specifikationen. Det är motsatsen till hur modern programvara normalt byggs: stegvis, med täta provkörningar, nära återkoppling från användare och möjlighet att byta spår när antaganden spricker. När ett offentligt avtal väl är undertecknat låser organisationen in sig. DN citerar en chef inom journalsystemet Cosmic som beskriver hur både leverantör och regioner senare insåg att ett enklare system hade varit bättre, men ”nu har vi det där avtalet att förhålla oss till”.

Artikeln lägger till ett andra lager: reglerna behandlas ibland som teater. DN skriver att regioner som köpte journalsystemet Cosmic senare konstaterats ha brutit mot upphandlingslagen. Än mer anmärkningsvärt är uppgiften att regionerna skrev in i avtalet att leverantören skulle betala eventuella böter. En sådan konstruktion tar bort den tänkta disciplinen i regelverket, samtidigt som man kan upprätthålla fasaden av regelrätthet.

Konsekvenserna syns i driftsmått, inte bara i rubriker. I Dalarna säger kliniker att produktiviteten föll med 20–40 procent efter införandet av Cosmic. En läkare beskrev en uppgift som tidigare krävde sex eller sju klick men som nu tog 54. De vinster som utlovas med digitalisering blir i stället en skatt på uppmärksamhet och tid, betald i längre arbetsdagar och färre patientmöten.

När privata organisationer köper programvara kan de sluta betala, byta leverantör eller acceptera att ett misslyckat projekt är ett chefsmisstag med följder för karriären. I offentlig sektor sprids notan över skattebetalarna, ansvaret löses upp mellan nämnder och konsulter, och misslyckanden kan omformuleras till ”lärdomar” som motiverar ännu en upphandlingsrunda.

Millenniums prislapp är redan uppe i miljardklassen. Systemet har ännu inte införts.