Israels parlament gör dödsstraff till norm för palestinier dömda i militärdomstol
Lagen sänker trösklarna för avrättning och skärper isoleringen i fängelset, få avrättningar väntas men fångutväxlingar blir svårare och risken för folkrättsbråk ökar
Bilder
Israel approves death penalty for Palestinians convicted of carrying out fatal attacks – video
theguardian.com
Israels parlament har antagit en lag som gör dödsstraff till normalpåföljd för palestinier som döms i militära domstolar för dödliga attacker på den ockuperade Västbanken, rapporterar The Guardian. Lagen skärper också villkoren för dem som dömts till döden genom mer restriktiv förvaring, begränsade besök och en snabbt utstakad tidsplan för verkställighet.
Israel har historiskt ytterst sällan tillämpat dödsstraff; avrättningen av Adolf Eichmann 1962 är fortfarande den senaste. Den nya lagen är därför mindre en spegling av etablerad praxis och mer ett försök att flytta förväntningarna. Den sänker trösklarna genom att tillåta beslut med enkel majoritet och genom att ta bort kravet att åklagare uttryckligen ska yrka dödsstraff. Samtidigt utvidgas mekanismen till de militära domstolar som dömer palestinier under ockupation.
Den förskjutningen kan få betydelse i förhandlingar även om avrättningar även fortsättningsvis blir ovanliga. Fångfrigivningar och utväxlingar har länge fungerat som en av konfliktens viktigaste ”valutor”: för att avsluta låsningar, få hem gisslan och stabilisera inrikespolitiska koalitioner. Om hotet om dödsstraff blir trovärdigt innebär det att dömda gärningsmän i mindre utsträckning kan användas i framtida utväxlingar, vilket snävar in handlingsutrymmet för förhandlare på alla sidor. Det kan också ändra incitamenten för väpnade grupper: om utfallet av att bli tillfångatagen uppfattas som oåterkalleligt kan värdet av att ta gisslan eller trappa upp för att skapa påtryckningsmedel öka.
Inrikespolitiskt fungerar lagen som en relativt billig signal till den egna väljarkåren. Initiativet kommer från det ytterhögerinriktade partiet Otzma Yehudit, lett av den nationella säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir, som offentligt har omfamnat avrättningarnas symbolvärde. Premiärminister Benjamin Netanyahu röstade personligen för åtgärden, även om The Guardian noterar att han stod orörlig medan anhängare firade.
Utrikespolitiskt riskerar lagen att skapa juridisk och diplomatisk friktion. Kritiker menar att den är diskriminerande eftersom den riktar sig mot palestinier som döms i militära domstolar, medan tilltalade som prövas inne i Israel fortfarande kan få dödsdomar omvandlade. Enligt The Guardian har militära företrädare och departement varnat för att lagen kan strida mot internationell rätt och utsätta israelisk personal för risk att gripas utomlands.
Lagen kan fortfarande prövas av Israels högsta domstol. Tills vidare placerar den ett nytt lagstadgat hot i centrum av en konflikt där fångars status ofta har vägt lika tungt som utgången på slagfältet.