Kinesisk regim ställer New York-baserad konstnär inför rätta för Mao-satir

Den Kinabaserade staten har ställt den New York-baserade kinesiske dissidentkonstnären Gao Zhen inför rätta, anklagad för att ha ”förtalat nationella hjältar och martyrer” genom satiriska skulpturer av Mao Zedong, rapporterar Reuters. Gao, 69, greps i augusti 2024 under ett familjebesök i Kina och riskerar upp till tre års fängelse. Rättegången i Hebei pågick en dag och avslutades utan dom.

Fallet påminner om att Peking inte behöver utlämningsavtal för att komma åt kritiker i utlandet. Det räcker att invänta en familjeresa, en begravning eller ett kort tillfälle när måltavlan fysiskt befinner sig inom kinesisk jurisdiktion – och sedan förvandla resan till en juridisk fälla. Enligt Reuters hade Gao rest till Kina flera gånger utan problem efter att ha flyttat till USA 2022, vilket tyder på att tidpunkten var ett medvetet val snarare än en automatisk rättstillämpning.

Verktyget är inte bara själva åtalet, utan osäkerheten som sprids i en vidare diaspora. När en konstnär kan åtalas 2026 för verk gjorda 2005–2009 – alltså långt innan lagen om ”hjältar och martyrer” infördes 2018 och senare skärptes – blir budskapet att regelboken är valfri och kan tillämpas bakåt i tiden. Det förändrar beteendet även hos människor som inte är politiskt aktiva: resor blir en riskkalkyl, och att ”åka hem” börjar likna att kliva in i ett system där tidigare yttranden kan omklassificeras till nutida brott.

Trycket stannar inte vid den åtalade. Reuters uppger att Gaos hustru Zhao Yaliang säger att hon hindrades från att komma in i rättssalen och att hon och parets sjuårige son, som är amerikansk medborgare, omfattas av utreseförbud. I praktiken blir familjemedlemmar då en form av säkerhet: människor som kan hållas kvar för att påverka vad den åtalade gör, säger eller skriver under. Europeiska unionens representation i Kina uppgav att diplomater försökte närvara men stoppades från att komma in i domstolen, vilket lägger ett lager av ogenomskinlighet som försvårar för utomstående att kontrollera villkor och förlopp.

Bland Gaos mest kända verk finns ”Fröken Mao”, som föreställer Mao med Pinocchio-näsa och bröst, och ”Maos skuld”, en knäböjande staty. Skulpturerna gjordes för en publik utanför Kinas politiska system; rättegången visar att systemet kan vänta tills konstnären hamnar inom räckhåll.

Förhandlingen hölls under en dag bakom stängda dörrar och slutade utan dom. Familjen uppger att Gao inte har kunnat ta emot brev på flera månader.