Tullverket beslagtar svampnarkotika i posten 386 gånger i år
Nätdriven boom av psilocybintryfflar från Nederländerna efter marknadsföring på sociala medier och missförstånd om EU-laglighet, billig masskontroll av småpaket och nya regler gör att odlingssatser kan tas redan som narkotikaförsök
Bilder
Kraftigt ökade beslag av narkotiska svampar
dn.se
via.tt.se
Tullverket uppger att man under 2025 har beslagtagit narkotikaklassade svampar vid 386 tillfällen, att jämföra med omkring 60 beslag per år de senaste åren. Ökningen drivs nästan helt av så kallade tryfflar, alltså sklerotier, som stod för 316 av beslagen. Enligt myndigheten och en TT-rapport som Dagens Nyheter återgett handlar det typiskt om varor som beställs på nätet och stoppas i postflödet.
Det här kommer inte främst via klassiska smuggelvägar, utan via vanlig näthandel och paketlogistik. Tullverket pekar på nederländska säljare som marknadsför tryfflar med psilocybin kraftigt i sociala medier, efter att Nederländerna skärpt reglerna för andra psykedeliska svampar. I Sverige är dock alla svampprodukter som innehåller psilocin eller psilocybin narkotikaklassade, och tullutredare säger att många köpare tycks ha litat på säljares påståenden om att laglighet ”inom EU” automatiskt gäller över gränser.
Den missuppfattningen får betydelse eftersom kontrollen är billig och lätt att skala upp. Granskning av post och paket ger en jämn ström ärenden med tydlig fysisk bevisning, en känd substans och spårbarhet i form av beställningar och försändelser. Tullverket noterar också att en lagändring nu gör det möjligt att beslagta odlingssatser för psykedeliska svampar med motiveringen att importen kan utgöra försök till narkotikabrott. Det är en lägre tröskel än att invänta en faktisk skörd. I praktiken innebär det att staten kan gå in tidigare i kedjan: före odling, före spridning och ofta innan någon skada ens kan påvisas.
I intervjuer som DN hänvisar till och i myndighetens eget material säger utredare att många köpare beskriver inköpen som självmedicinering mot depression, utmattning eller annan psykisk ohälsa. Det återkommer eftersom det passar varan som säljs: så kallad mikrodosering marknadsförs som en livsstilsåtgärd snarare än en festdrog. Men det betyder också att efterfrågan kanaliseras genom gränsöverskridande konsumtion i stället för via svensk sjukvård. När människor inte får den behandling de tror fungerar, eller inte vill in i ett system präglat av köer, grindvakter och standardiserade recept, blir näst bästa alternativet ett diskret paket från utlandet.
Den juridiska hållningen är kompromisslös. Tullverket säger att Högsta domstolen har bedömt psilocybinsvampar som jämförbara i skadlighet med LSD, ecstasy och amfetamin, och betonar att tryfflar inte är något kryphål: de är del av samma organism och innehåller samma verksamma ämnen. Nederländska säljare uppges svara på beslag genom att erbjuda kunder en mall för att överklaga Tullverkets beslut, men myndigheten menar att skillnader mellan nationella regler gör sådana överklaganden utsiktslösa.
Det som har förändrats är inte kemin utan kanalen. Under 2025 bestod marknaden till stor del av små paket snarare än gatuförsäljning, och statens svar blev att räkna, beslagta och lagföra det som kom med posten.