OpenAI tar in nytt jättekaptial och värderas till 852 miljarder dollar

OpenAI uppger att bolaget tagit in 122 miljarder dollar i nytt kapital till en värdering på 852 miljarder dollar. Enligt TechCrunch och The Guardian ingick omkring 3 miljarder dollar från enskilda småsparare, slussade via banker. Bolaget meddelar också att man utökat en revolverande kreditfacilitet till cirka 4,7 miljarder dollar, ännu inte utnyttjad, samtidigt som kostnaderna trappas upp för kretsar, datacentraler och nyanställningar.

Storleken och upplägget är minst lika viktiga som rubrikvärderingen. Ett sent privat bolag som, enligt TechCrunch, ”förväntas nå börsen i år” tar nu in småspararpengar utan att omfattas av det insyns- och rapporteringsmaskineri som följer med en börsnotering. OpenAI:s egen kommuniké framstår, enligt TechCrunchs beskrivning, ”mindre som ett vanligt blogginlägg än som ett utkast till en börsprospektansökan”, tung av tillväxtmått och tal om marknadens storlek. Sådan berättelsebyggnad är typisk inför en notering; skillnaden är att bolagsledningen, så länge bolaget är privat, kan välja vad som avslöjas och när, utan den återkommande granskning som kvartalsrapporter och löpande upplysningskrav innebär.

Investerarlistan pekar också på en annan dynamik: leverantörer och strategiska partner finansierar sin egen kund. TechCrunch anger SoftBank som medledare tillsammans med Andreessen Horowitz, D.E. Shaw Ventures, MGX, TPG och T. Rowe Price, med Amazon, Nvidia och Microsoft som deltagare. OpenAI:s största kostnadspost är beräkningskapacitet, och de aktörer som är bäst positionerade att sälja sådan kapacitet – molnplattformar och kretsföretag – återfinns samtidigt bland finansiärerna. Det skapar en sluten krets där samma spelare kan tjäna två gånger: först på att sälja infrastrukturen, sedan på att skriva upp värdet på ägandet som bygger på att infrastrukturen fortsätter köpas.

Småspararnas deltagande förändrar vem som tar smällen om ekonomin inte lever upp till berättelsen. The Guardian noterar att OpenAI ”förlorar miljarder dollar per år” och, med hänvisning till Wall Street Journal, har interna prognoser som inte räknar med lönsamhet förrän 2030. Samtidigt driver bolaget redan antagandepåståenden: TechCrunch skriver att OpenAI genererar 2 miljarder dollar i intäkter per månad, har över 900 miljoner veckovisa aktiva användare och prövar annonser som bolaget säger nådde 100 miljoner dollar i årliga återkommande intäkter på under sex veckor. Sådana siffror, presenterade utan den omgivande detaljredovisning som börsmarknaden normalt kräver, används nu för att motivera en värdering i närheten av de största noterade teknikbolagens skala.

Tidpunkten är också iögonfallande. The Guardian rapporterar att OpenAI nyligen stängde ned sin Sora-videoplattform och avslutade ett partnerskap värt 1 miljard dollar med Disney, samt lade ned ett försök med ett inköpsverktyg. Samtidigt väntar en juridisk strid med medgrundaren Elon Musk om bolagets förskjutning mot en vinstdrivande modell. En kapitalrunda av denna storlek kan fungera som ersättning för den stabiliserande effekt en börsnotering ibland ger: den skapar likviditet och fart, och den sätter ett ankare för priset inför en framtida notering – utan att behöva underkasta sig hela disciplinen i offentlig marknadsgranskning.

OpenAI säger att man vill bli en ”övergripande programtjänst för artificiell intelligens”, där samtal, kodverktyg, webbläsning och agentliknande funktioner samlas i ett enda gränssnitt. Ambitionen finansieras nu med kapital som allt mer liknar offentligt sparande till sin karaktär, medan bolaget förblir privat i sina skyldigheter.

Rundan tar in småspararpengar, lägger till en större kreditmässig reserv och lämnar kreditlinan oanvänd.