Ukraina kräver utredning efter läckt ljud om Ungerns Rysslandskontakter

Ukrainas utrikesminister har krävt en utredning efter att ett ljudläckage uppges fånga Ungerns utrikesminister när han säger till Ryssland att han skulle försöka ändra Europeiska unionens sanktioner ”så att de passar oss”, enligt The Guardian. Uppgifterna publicerades bara dagar före ett ungerskt val, vilket utlöste kritik från ledare inom unionen och gav nytt bränsle åt Kyivs anklagelse att Budapest fungerar som Moskvas partner på insidan, samtidigt som landet drar nytta av att sitta med när unionen fattar beslut.

Läckan är mindre viktig för vad den avslöjar om ett enskilt samtal än för vad den visar om hur Europeiska unionen faktiskt fungerar när systemet pressas. Sanktioner säljs som ”enighet”, men kravet på enhällighet gör enigheten till en bytesmarknad: en enda regering kan bromsa eller urvattna åtgärder och sedan byta sitt slutliga ja mot eftergifter i helt andra frågor. The Guardian noterar att Ungern tidigare har blockerat eller fördröjt unionens stödpaket till Ukraina, däribland ett stort lån, vilket skapat omedelbara finansieringsproblem för Kyiv när landet förbereder sig inför vintern. Kostnaden för dröjsmål är verklig och tidsbunden; kostnaden för obstruktion är mest en fråga om anseende.

Denna obalans förklarar varför små stater kan spela ett dubbelspel. Om straffet för att gå sin egen väg främst är politisk fördömelse kan en regering bära det på hemmaplan – eller till och med göra det till valmaterial – samtidigt som den fortsätter att åtnjuta medlemskapets juridiska och finansiella fördelar. De verktyg Bryssel brukar ta till är i regel procedurmässiga: offentlig press, hot om att hålla inne medel eller långsamma rättsstatsmekanismer. Inget av detta är automatiskt, och allt kräver nya politiska överenskommelser, vilket för systemet tillbaka till samma dynamik där vetorätten styr.

Ungerns Péter Szijjártó förnekade inte att samtalen ägt rum, uppger The Guardian, men hävdade att de avlyssnats av utländska underrättelsetjänster. Det försvaret flyttar striden från sak till tillvägagångssätt och bjuder in till en andra konflikt om övervakning och självbestämmande, samtidigt som kärnfrågan lämnas orörd: om ett land kan lugna Moskva i enrum och samtidigt offentligt delta i ett sanktionssystem.

För Ukraina är detta inte ett abstrakt problem om styrelseskick. The Guardian beskriver hur blockerade medel hämmar återuppbyggnadsarbete som var tänkt att börja i mars. Förstärkning av infrastruktur, reparationer i energisektorn och inköpsplaner väntar inte på att europeiska koalitioner ska få ihop sina interna uppgörelser.

Europeiska unionen kan utlysa ännu ett paket vid nästa toppmöte. Den enda frågan är om en enda huvudstad återigen kan sätta ett pris på sin namnteckning.